Kein Macromedia Flashplayer? Klick bitte hier!
Dardania.de
Kethu Mbrapa   Dardania.de > Shkenca > Astronomia
Emri
Fjalėkalimi
Astronomia Vrojtimi dhe shpjegimi i dukurive qė ndodhin jashtė Tokės dhe atmosferės.



Pėrgjigju
 
Funksionet e Temės Shfaq Modėt
Vjetėr 27-09-11, 08:38   #61
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia




Astronomėt amerikanė me ndihmėn e observatorit orbital me rreze infra tė kuqe WISE zbuluan nė fqinjėsi me Sistemin Diellor njė yll rekord tė ftohtė, temperatura e tė cilit nuk i kalon + 25 gradė Celsius.
Ai i pėrket klasės sė tė ashtuquajturėve “yje tė dėshtuar” ose xhuxhmaxhuxhė kafe, masa e tė cilėve ėshtė shumė mė e vogėl se ajo diellore dhe e pamjaftueshme pėr reaksion termobėrthamor. Pėrkatėsisht shumė karakteristikave tė veta kėta trupa qiellorė janė tė ngjashėm me planetet - gjigandėt e gaztė si Jupiteri dhe Saturni. Studimi i xhuxhmaxhuxhėve kafe lejon ndjekjen e rrugės sė formimit tė yjeve nė etapat e hershme tė

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 27-09-11 nė 08:41
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Nyje Interesante
Vjetėr 27-09-11, 08:43   #62
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Pamje te nje vrime te zeze
Teleskopi i NASA-s “Chandra” pėr herė tė parė fiksoi momentin e kapjes sė resė sė gazit nga forca gravitacionale e vrimės sė zezė.
Vėzhgimet e bėra mund tė ndihmojnė pėr dhėnien e pėrgjigjes ndaj dy pyetjeve themelore tė Astrofizikės bashkėkohore: si ndodh rritja supermasive e vrimave tė zeza dhe ē’ndikim ushtron forca e tyre gravitacionale mbi materien.
Vrimat e zeza nuk rrezatojnė asgjė dhe ato ėshtė e pamundur tė shihen, meqenėse ēdo lloj energjie, madje edhe drita, nuk mund ti shpėtojnė dot fushės sė saj gravitacionale. Astrofizikanėt mėsuan ti zbulojnė ato me anė tė X-rrezatimit, qė buron nga materia e tėrhequr prej tyre.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 27-09-11 nė 08:44
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 07-10-11, 11:00   #63
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Asteroidi drejt tokes
Me njė gjatėsi sa dyfishi i lartėsisė sė malit mė tė lartė nė botė, Everesti, asteroidi ėshtė mė i madhi qė ėshtė endur ndonjėherė kaq pranė planetit tonė.
I shikueshėm qartėsisht nga teleskopėt e NASA-s, trupi qiellor ka hyrė nė njė trajektore rreth Diellit dhe ka mundėsi njė nė disa miliardė qė tė na godasė, diēka qė do tė sillte shkatėrrimin e ēdo forme jete.
Pėr herė tė parė, asteroidi qarkullues rreth Diellit u zbulua nė vitin 1807 dhe ai ėshtė skanuar nė fundin e viteve 1990 nga teleskopi “Hubble”. Ajo qė bie nė sy mbi sipėrfaqen e trupit qiellor janė krateret e shumtė.
Nė kalimin e fundit pranė Tokės, asteroidi u afrua nė njė distancė deri rreth 2 500 kilometra, por ekspertėt besojnė se kur ai tė rikalojė pranė nesh pas disa vitesh, tė kalojė edhe mė pranė.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 07-10-11 nė 11:00
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 09-11-11, 14:46   #64
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

“Bad Boy” kėrcėnon Tokėn




Njė pikėl e zbuluar nė Diell e qė ėshtė 17 herė mė e madhe se Toka ngadalė po rrotullohet drejt planetit tonė dhe kėrcėnon me flakadanėt solar qė do tė mund tė shkaktojnė stuhitė afatgjate radioaktive dhe tė ndėrprenė komunikimet nė Tokė.
Ekipi i NASA-s qė po e pėrcjell punėn e satelitit SDO (Solar Dynamics Observatory) piklėn gjigante e quajti me emrin “simpatik” Bad Boy, ndėrsa ajo katėr ditė mė parė nxori njė flakadanin solar. Fatmirėsisht, stuhia ishte drejtuar nė drejtimin e kundėrt me atė tė tokės kėshtu qė pengesat ishin tė padukshme, por nėse Dielli tani do ta lironte edhe njė flakadan, ai mund tė ndodhė tė shkaktoj dėme shumė mė tė mėdha.

Me orientimin e duhur magnetik dhe me drejtim kah Toka, stuhia solare nga Bad Boy do tė mund tė shkatėrronte sistemet e furnizimit me energji elektrike dhe satelitėt nė orbitė.

NASA gjatė dhjetė ditėve tė ardhshme do tė pėrcjell aktivitetet nė sipėrfaqen e Diellit me vėmendje tė shtuar, pėr shkak se Bad Boy ka hyrė nė pjesėn e Diellit qė mund ta shohim. /Telegrafi/


__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 21-12-11, 17:49   #65
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

U zbuluan dy planete te ngjajshme me token 1000 vjet drite larg
Jashtė Sistemit tonė Diellor u zbuluan dy planete tė krahasueshme pėr nga pėrmasat e veta me Tokėn, tė cilėt rrotullohen rreth njė ylli tė ngjashėm me Diellin. Ata u quajtėn “Kepler-20e” dhe “Kepler-20f”. Trupat qiellorė ndodhen nė konstelacionin Lira afėrsisht njė mijė vjet drite nga Toka. Tė dy planetet janė pozicionuar shumė afėr yllit tė ngjashėm me Diellin dhe pėr kėtė arsye ekzistenca e jetės nė to ėshtė e pamundur.
Objektet nė fjalė u zbuluan nga Teleskopi kozmik i NASA-s “Kepler”. Ai ėshtė projektuar pėr kėrkimin e planeteve qė rrotullohen rreth njė ylli jashtė Sistemit tonė Diellor. Nė fillim tė dhjetorit “Kepler” gjeti planetin e parė potencialisht tė banueshėm - “Kepler-22b”.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 21-12-11 nė 17:49
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 04-01-12, 16:42   #66
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Do tė bie shi yjorė
Natėn, nė tė gdhirė tė 5 janarit, mbi Tokė do tė derdhet njė shi i ndritshėm yjor. Sipas fjalėve tė astronomėve, banorėt e Tokės i pret njė pamje me tė vėrtetė fantastike, mbresėlėnėse, sepse kėtė vit shiun yjor nuk do ta eklipsojė Hėna e ndritshme dhe ai do tė jetė veēanėsisht i dukshėm.
Natėn nė tė gdhirė tė ditės sė enjte nė qiell mund tė vėrehen rėnia e rreth 100 yjeve nė orė. Por me shiun e fuqishėm tė yjeve - rrebesheve meteorike tė Quadrantids - do tė kenė mundėsi tė kėnaqin syrin vetėm banorėt e Hemisferės Veriore, meqenėse nė Hemisferėn Jugore ai ėshtė pothuajse i padukshėm pėr shkak tė agimit.
Rrebeshin e fuqishėm meteorik tė radhės tė Lyrids banorėt e Tokės do tė kenė mundėsi ta shohin nė muajin prill.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 04-01-12 nė 16:43
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 27-01-12, 12:20   #67
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Disa skenarė se si mund tė arrihet deri tek fundi i botės


Siē dihet tashmė, nga kalendarėt e civilizimeve tė lashta tė Majave shumė kanė kuptuar qė bota jonė pėrfundon mė 21 dhjetor tė vitit 2012.

Megjithatė, ekzistojnė disa mėnyra tė shpjegueshme shkencėrisht, sipas sė cilave do tė pėrfundonte bota tė cilėn e njohim. Ju sjellim disa skenarė tė mundshėm tė cilat i kanė paraqitur shkencėtarėt.

Shkencėtarėt pohojnė qė ka mė shumė gjasa qė njė erupsion i madh vullkanik tė shkatėrrojė botėn, sesa njė tėrmet i madh, me gjithė dėmet e mėdha tė shkaktuara gjatė viteve tė fundit me lėvizjen e pllakave tektonike. Shkencėtarėt pretendojnė qė vullkani nė parkun nacional Yellowstone do tė ishte i mjaftueshėm qė tė shkatėrrohej e tėrė Amerika Veriore.

Para dy milionė e gjysmė vjetėsh, erupsioni ka shkatėrruar njė pjesė tė mirė tė kontinentit, dhe nėse do tė pėrsėritej do tė ishte me pasoja katastrofike. Para 65 milionė vjetėsh erupsionet vullkanike kanė shkatėrruar dinozaurėt, ndėrsa vullkanet janė formuar nė terrenin mė tė madh vullkanik nė zonėn e Indisė dhe atė tė Siberisė.

Si arsye e zhdukjes sė botės kryesisht pėrmenden asteroidet. Asteroidi i cili ka rėnė nė hapėsirėn e Meksikės sė sotme ėshtė pjesėrisht pėrgjegjės pėr vdekjen e dinozaurėve para 65 milionė vjetėsh. Lajmėrimi i shkencėtarėve qė asteroidi Apophis ka mė shumė se dy pėr qind shanse pėr tė rėnė nė tokė nė vitin 2029, ka frikėsuar shumė njerėz duke ringjallur frikėn e vjetėr nga goditjet e trupave qiellorė qė do tė shkatėrronin sipėrfaqen e planetit tonė dhe gjithēka nė tė.

NASA ka paralajmėruar goditjet e disa asteroideve mė tė vogla qė do tė bėjnė dėme minimale, dhe sipas vlerėsimeve tė tyre, kryesisht do tė pėrfundojnė nė oqeane. Njė ndėr problemet mė tė mėdha pėr planetin mund t’i prodhojnė algat qė banojnė nė sipėrfaqet e liqeneve, lumenjve dhe oqeaneve.

Kėto mikrobe jetojnė nga energjitė qė i prodhojnė vetė, mirėpo me ndryshime gjenetike algat mund tė ndryshojnė sistemin e ushqyerjes dhe tė fillojnė tė hanė ushqim i cili ėshtė i nevojshėm pėr llojet e tjera tė kafshėve dhe bimėve.

Po ashtu, mund tė zgjedhin tė hanė kripė, dhe pastaj tė fillojnė tė lėshojnė klorin helmues, i cili mund tė shkatėrrojė tė gjitha llojet qė banojnė sipėrfaqet e ujit dhe me kohė tė shkatėrrojnė edhe tė gjithė ujin e pijshėm. Ndryshimet qė mund tė shkaktohen nė mėnyrėn e lėvizjes sė planetėve rreth diellit po ashtu mund tė shkatėrrojnė tokėn. Jupiteri ėshtė planet i madh i pėrbėrė nga gazrat dhe si i tillė mund tė shkatėrrojė orbitėn shumė mė tė vogėl tė Merkurit, ēka do tė shkaktonte qė Merkuri tė ndeshet me diellin, tė shkrihet dhe tė prodhojė eksplodim mė tė vogėl. Por, nėse merkuri humb trajektoren e vet ai mund tė ndeshet edhe me tokėn, ēka do tė shkaktonte fundin e planetit tonė.

Shkencėtarėt parashikojnė qė pėr njė miliard vjet dielli do tė rrezojė pėr dhjetė pėr qind mė fuqishėm se tani. Energjia shtesė do tė nxehė planetin tonė nė 93 shkallė celsius. Oqeanet do tė avullojnė dhe tė fillojnė tė zhduken, ndėrsa klima do tė ndryshojė tėrėsisht pėr mė pak se njė muaj. Pikėrisht pėr kėtė shkak, shkencėtarėt po tentojnė tė gjejnė njė planet tė cilėn do tė mund ta popullzonin njerėzit nė rast tė katastrofave tė tilla, bėn tė ditur Wired.
__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 23-02-12, 14:58   #68
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Gjendet njė planet si Toka, me gjysmėn prej uji


Researchers scrutinised the GJ1214b planet using the NASA Hubble Space Telescope. Picture: AP Source: AP






Ai quhet GJ 1214b dhe ėshtė njė planet si Toka ku ne jetojmė, por me pėrmasa mė tė mėdha.
I zbuluar nė kostelacionin e quajtur “Gjarpri” nga astronomėt, u konstatua se gjysma e tij ėshtė e pėrbėrė nga uji.
Nė fakt, mė parė, ishte menduar se sasia blu qė dukej nga larg tij mund tė ishte njė mjegull tė dendur, e pasur me hidrogjen dhe helium.
Por kohėt e fundit, shkencėtarėt vunė re se bėhej fjalė or gjurmė tė dukshme uji nė sipėrfaqen e tij.
“GJ 1214b ėshtė i ndryshėm nga tė gjithė planetėt e tjerė qė ne njohim”, tha Berta Zachory, nga Qendra pėr Astrofizikėn nė Harvard, dhe autori kryesor i shkrimit nė “Journal Astrophysical”.
Duke e konsideruar nė tė njėjtėn kohė kėtė planet, si tė parin e njė klase tė tėrė tė re planetėsh, qė pėrbėhen kryesisht nga uji.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 23-02-12 nė 14:59
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 23-02-12, 17:32   #69
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Question Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Nėse dy metra borė e minus 30 gradė celsius ėshtė ngrohje globale, atėherė ēka ėshtė ftohja globale? :P
__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 25-04-12, 19:06   #70
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Njėmijė vite pritje pėr shiun e metanit nė Titan





Nė hėnėn e Saturnit Titan ekzistojnė vende ku shiu bie njė herė nė ēdo njė mijė vite, ėshtė konkluzion ky i njė hulumtimi tė fundit astronomik.


Toka dhe Titani janė botėt e vetme nė sistemin Diellorė, ku lėngjet bien nga lart nė sipėrfaqen e fortė – edhe pse nė Titan bie metan, e jo ujė. Pėrllogaritja bazohet nė gjetjet e sondave Cassini dhe Huygens rreth furtunave me shi tė cilat ndodhėn mė 2004 dhe 2010.

Dr. Ralph Lorenz paraqiti detajet pėr punėn e tij nė Konferencėn mbi njohuritė pėr hėnat dhe planetet (LPSC) nė Teksas, raportoi tė enjten BBC. Titani fascinon me faktin se si ėshtė “i njėjtė, por i ndryshėm” nga Toka. Erėrat dhe shiu kanė formuar sipėrfaqen, duke krijuar kanalet e lumenjve, liqenet, bjeshkėt dhe brigjet.

Por, atje hidrokarburet e lėngėta zėnė vendin e ujit. Nė Titan, temperatura e sipėrfaqes ka vlerėn mesatare prej -179 C.

“Mund tė kalojnė shekuj nė mes tė dusheve, por edhe kur ndodhin ata, ata deponojnė disa dhjetėra centimetra ose madje edhe metra shi”, tha pėr BBC Dr. Lorenz nga Laboratori Johns Hopkins pėr fizikėn aplikative (JHUAPL) nė Maryland. “Kjo ėshtė nė pėrputhje me kanalet e thella tė lumenjve tė cilat mund ti shohim”, shtoi ai.


NASA incizoi “shkatėrrimin” e atmosferės nė Titan





Sipas incizimeve nė fjalė, duket se qielli mbi Titan po “bie” drejt sipėrfaqes sė kėsaj hėne, shkruan Science News. Nga viti 2004, pjesa e sipėrme e atmosferės sė Titanit, ėshtė ulur pėr mė se 100 kilometra, qė sugjeron se ndryshimi i stinės sė vitit nė kėtė hėnė bėn edhe diēka mė shumė se vetėm krijimin e shiut.


Incizimet e para tė Cassinit nga viti 2004 treguan se si mbėshtjellėsi rreth Titanit arrin lartėsinė prej 500 kilometra mbi sipėrfaqe, por incizimet e reja tregojnė se ai ka “rėnė” nė 360 kilometra.

Lartėsia momentale e mbėshtjellėsit atmosferik rreth Titanit gati nė tėrėsi pėrputhet me atė tė cilėn e ka shėnuar Voyager i NASA-s nė vitin 1981. “Pėr mua kjo ėshtė ngazėlluese”, theksoi Robert West nga laboratori Jet Propulsion nė Pasadena.

Njė vit nė Titan zgjat sa 30 vite nė Tokė kėshtu qė kjo do tė thotė se Titani, pak-a-shumė, duket njėjtė si nė vitin 1981. Me pėrjashtim tė vitit 2004, kur kishte atmosferėn e “fryrė”. “Kjo ėshtė me tė vėrtetė spektakulare. E shihni se si ajo botė ndryshohet pikėrisht para syve tuaj, e atėherė paraqitet ndonjė eveniment krejtėsisht i papritur. Atėherė mezi prisni qė tė shihni se ēfarė do tė ndodhė pastaj”, pėrshkroi West.

Pėr momentin, shkencėtarėt nuk kanė arritur tė japin sqarim pėr ato qė po ndodhin nė Titan.
__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 28-05-12, 21:10   #71
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Kalimi I Venerės Para Diellit, Ngjarja Astronomike E Vitit







Njė fenomen i rrallė qiellor do ndodhė mė 6 qershor 2012.
Qė nga shpikja e teleskopit e deri tani kanė qenė vetėm 6 tranzite tė Venerės, vėzhguar nga astronomėt. Njė ngjarje shumė e rrallė qė do tė rishfaqet vetėm pas 105 vjetėsh nė 2117.

Kalimi i saj para Diellit ndjek njė kthim ciklik: kthehet dy herė gjatė verės nė njė interval prej tetė vjetėsh, mė pas duhen 105 vjet pėr tė rishikuar kėtė ngjarje, kėshtu qė ky do tė jetė tranziti i fundit i Venerės para Diellit nė kėtė shekull.

Transiti i fundit ka ndodhur mė 8 qershor 2004, dhe i ardhshmi do tė ndodhė mė 11 dhjetor, 2117 Venera ėshtė planeti i dytė nė sistemin diellor nga afėrsia ndaj Diellit dhe planeti mė i afėrt me ne. Tranziti i Venerės do tė manifestohet me eklipse tė vogla diellore dhe do tė zgjasė gjashtė ose shtatė orė. Nė Evropė mund ta shikoni atė me disa vėshtirėsi nė agimin e 6 qershorit.

Duke pritur agimin e 6 qershorit 2012

Venera do tė jetė e dukshme si njė disk i zi nė afėrsi tė bordit diellor. Shqipėria nuk duket tė jetė e favorizuar nė vėzhgimin e kėsaj dukurie, e cila do tė fillojė nė mesin e natės dhe do tė demonstrojė vetėm fazat e fundit nė agim. Kėshillohet tė gjendet njė vend vėzhgimi me horizontin veri-lindor tė lirė nga pengesat – malet, kodrat, pemėt, shtėpitė.

Si duhet vėzhguar kalimi tranzit i Venerės?
Mos vėzhgoni diellin pa mjetet e duhura mbrojtėse, pasi mund tė ketė dėme tė pariparueshme tė syrit. Nuk rekomandohen dhe mjete e bėra nė kushtet e shtėpisė. Rekomandohet pėrdorimi i teleskopėve dhe dylbive, tė cilat duhet tė jenė tė pajisur me filtra solarė mbrojtės.

Drita e koncentruar e diellit qė vjen pėrmes lenteve tė instrumenteve optike mund tė dėmtojė nė pak sekonda shikimin e syve. Kėshillohet qė dhe me mjetet e duhura vėzhgimi tė jetė i shkurtėr.
Nėse nuk keni dylbi ose njė teleskop tė vogėl, njė metodė e sigurt dhe efektive pėr tė respektuar diellin, ėshtė duke projektuar imazhin e tij mbi njė fletė tė bardhė, mundėsisht karton.

Kėrkoni njė xham saldatorėsh me densitet 14, do shihni diellin nė ngjyrė tė gjelbėr, por do tė mbani sytė tuaj tė sigurt.

k.a.noa.al
__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 06-06-12, 09:43   #72
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Kalimi i veneres pran diellit


Ultra-high Definition View of 2012 Venus Transit
(03:06)
Posted:06/06/2012

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 06-06-12 nė 09:44
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 22-08-12, 21:43   #73
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Gėlltitja” e njė planeti

Astronomėt gjetėn tė dhėna tė gėlltitjes sė njė planeti nga njė yll, duke pėrforcuar kėshtu teorinė qė parashikon se Toka do tė pėsojė tė njėjtin fat pas disa miliarda vitesh.
Gjithashtu, ekspertėt vlerėsojnė se edhe njė planet i tė njėjtit sistem diellor ka ndryshuar nė mėnyrė anormale orbitėn e tij, pėr shkak tė ekuilibrave tė reja tė krijuar nė forcat gravitacionale.
Detaje tė hollėsishme tė punės studimore u publikuan tė martėn nė “Gazetėn Shkencore tė Astro-Fisikės” nė SHBA.
Njė skuadėr astronomėsh amerikanė, polakė dhe spanjollė bėri zbulimin duke vėzhguar planetin BD+48 740, njė prej Gjigantėve tė Kuq, ose yjeve mė tė mėdhenj tė njohur prej njeriu.
Vėzhgimet u realizuan nėpėrmjet teleskopit “Hobby Eberly”, me qendėr nė observatorin shkencor McDonald, nė Teksas.
Temperaturat nė rritje nė bėrthamėn e njė ylli nė fazėn e fundit tė jetės sė tij bėjnė qė pėrmasat e tij tė rriten, duke “gėlltitur” planetet e afėrta

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 22-08-12 nė 21:44
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 24-09-12, 07:28   #74
Neferta
 
Anėtarėsuar: 22-06-09
Postime: 1,545
Neferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėmNeferta i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia







Teleskopėt hapėsinorė tė NASA-s “Spitzer” dhe “Hubble” kanė zbuluar njė galaktikė afėrsisht 13,2 miliardė vite dritė larg.
(Njė vit dritė=9, 66 trilion kilometėr) Shkencėtarėt bėnė tė ditur se ajo ėshtė galaktika mė e largėt e zbuluar deri mė tani.

Sipas njė studimi tė ri tė publikuar nė revistėn “Nature”, shkencėtarėt mendojnė se galaktika e quajtur “MACS 1149-JD” ėshtė formuar 500 milion vite pas shpėrthimit tė madh.

“MACS 1149-JD” ėshtė galaktika mė e vjetėr dhe mė e largėt e zbuluar deri mė tani. Ky zbulim do tė na ndihmojė tė kuptojmė mėnyrėn e zhdukjes sė shekujve tė errėt dhe tė studiojmė objektet mė tė vjetra “u shpreh Wei Zheng pjesėtar i ekipit vėzhgues nga departamenti i fizikės dhe astronomisė nė Universitetin Johns Hopkins nė SHBA”.

Specialistė tė NASA-s mendojnė se galaktika e zbuluar nga teleskopėt “Spitzer” dhe “Hubble” do tė vėzhgohet mė mirė me ndihmėn e teknologjisė sė zhvilluar tė teleskopit hapėsinor “James Webb”, i cili planifikohet tė hidhet nė hapėsirė nė vitin 2018.

Teoria e pranuar nga shkenca ka filluar me Shpėrthimin e madh tė pėrjetuar 13,7 miliardė vite mė parė. Astronomėt pėrpiqen tė arrijnė qoshet mė tė errėta dhe tė largėta tė hapėsirės duke pėrdorur teleskopėt mė tė zhvilluar

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Neferta : 24-09-12 nė 07:30
Neferta Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 03-10-12, 13:37   #75
Zero Cool
Administratorėt
 
Avatari i Zero Cool
 
Anėtarėsuar: 18-03-03
Vendndodhja: Netherland
Postime: 24,987
Zero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėmZero Cool i pazėvėndėsueshėm
Exclamation Titulli: Lajmet me te reja nga Astronomia

Kometa do t’iu dhurojė njė show banorėve tė Tokės





Drejt Tokės me shpejtėsi tė madhe po vjen njė mysafir kozmik. Kometa e quajtur C/2012 S1 «u vu re» nga rusi Artem Noviēonok dhe bjellorusi Vitali Nevski. Pak mė vonė, zbulimi i astronomėve amatorė u konfirmua nga profesionistėt perėndimorė.

Aktualisht kometa ndodhet larg nga Toka, por po fiton peshė dhe po merr formė, transmeton ZR njoftimin. Sipas tė dhėnave tė shkencėtarėve, nėse C/2012 S1 nuk do tė digjet, banorėt e Tokės do tė mund tė shohin njė fenomen mahnitės. Kometė do tė jetė 15 herė mė e ndritshme se hėna dhe gjatė natės do tė jetė tepėr e bukur. Kjo shfaqje do tė zgjasė rreth dy muaj.


__________________
Asgjė nuk ėshtė e pamundur. Pamundėsinė apsolute e shkakton mosdija jonė reale.
Zero Cool Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Pėrgjigju


Anėtarėt aktiv qė janė duke parė kėtė Temė: 3 (0 Anėtarėt dhe 3 Guests)
 

Rregullat E Postimit
You may not post new threads
You may not post replies
You may not post attachments
You may not edit your posts

BB code is ON
Figurinat Janė ON
Kodi [IMG] ėshtė ON
Kodi HTML ėshtė OFF



Hyrja | Chat | Diskutime | Muzik Shqip | Poezi | Lojra | Kontakt


1999 - 2014 Forumi Dardania

Te gjitha kohėt janė nė GMT +1. Ora tani ėshtė 04:32.
Powered by vBulletin Version 3.8.7
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.