Shiko Postimin Tek
Vjetėr 11-12-07, 13:05   #1
LABI
Alone Ranger
 
Anėtarėsuar: 05-01-04
Vendndodhja: Kosove
Postime: 7,487
LABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėmLABI i pazėvėndėsueshėm
Gabim Familja/ ēasje sociologjike

Familja ėshte njė ndėr konstrukcionet mė komplekse shoqėrore, e cila qėndron dhe pėrbėhet prej elementeve tė natyres sė ndryshme , tė cilat janė me origjinė sociale, biolgjike etj...

Familja ėshtė institucion shoqėror me elemente tė shprehura biologjike. Prej thurrjes sė funksioneve biologjike me ato shoqėrore, me rregullativat kulturo-historike pėr gjendshmėrinė ndėrmjet njerėzve, rezulton ndėrlikueshmėria e saj , qė parashtron faktor dhe nuk nėnēmon faktorė tė tjerė, gjė qė ėshtė pa vend, meqė nė interpretimin e kombit duhet tė merren parasysh shumė faktorė, e krejt kjo tregon ndėrlikueshmėrinė e kėsaj ēėshtje.


Nė kultura tė ndryshme, ashtu si pėr elemente tjera tė jetės sociale, edhe familja ka njė shumėllojshmėri modelesh.Ndryshimet janė tė mėdha lidhur me aspekte tė tilla si ēfarė konsiderohet familje, lidhejt e saj me njerėz tė tjerė tė afėrm, me kė i lejohet njė njeriu martesa, si bėhet zgjedhja e bashkėshortit, lidhjet midis martesės e seksualitetit
“Familje quhet njė grup njerėzish tė bashkuar nga lidhjet fisnore, pjestarėt e rritur tė cilit kanė pėrgjegjėsinė e kujdesjes pėr fėmijėt”[1]

Familja ėshtė njė ndėr institucionet tejet me rėndėsi dhe paraqet formėn e veēantė dhe specifike tė mardhėnieve shoqėrore. Ajo nė njė kuptim qėndron nė vetė bazat e shoqėrisė ekzekutuese .


Familja sot, nė bazė tė kulturės dhe civilizimit tė pėrgjithshem , qėndron mbi familjen e vjetėr patriarkale.Ajo ėshtė duke pėrjetuar ndryshime tė shumta kryesore nė konsolidimin nė baza tė reja shoqėrore-ekonomike tė progresit dhe tė zhvillimit te njerėzit nė tėrėsi. Famillja ėshtė formė e bashkėsisė shoqėrore, , e cila pas lidhjeve bashkėshortore nė kuptimin e lidhjeve seksuale, ka edhe funksione tė tjera tė shumta. Si kategori sociologjike, historike – shoqėrore, ajo ėshtė shfaqur dhe zhvilluar historikisht, duke ndėrruar format nė brendinė e vet shoqėrore … Familja ėshtė , siq shprehet Luis Morgani “element aktiv”, ajo asnjėherė nuk qėndron nė vend , por evoluon prej formave tė ulta nė forma tė larta nė pėrpjesitm me zhvillimin e shoqėrisė prej shkallės sė ultė nė shkallė tė lartė .


Nė lidhje me ēėshtjen e familjes ( se ēka ėshtė dhe kush e pėrbėnė familjen ) , vend me rėndėsi zė poblemi i pėrkufizimit tė familjes, problem i cili ėshtė mjajft i ndėrlikuar.Njė ndėr pėrkufizmet e shumta nė suazat e sociologjisė sė familjes ėshtė edhe pėrkufizimi i ( Ernest W. Burges)dhe(Harew J. Locke ) , i cili thotė qė familja mund tė pėrkufizohet si :
“grup i personave tė lidhur me lidhjet bashkėshortore dhe gjakut ose me pėrvetėsimin ,adoptimin. Antarėt e familjes janė nė mardhėnie nė mes veti nėpėrmjet tė veprimtarisė sė pėrbashkėt nė varėsi prej rolit tė bashkėshortit dhe tė gruas , nėnės dhe tė atit, birit dhe tė bijės, vėllaut dhe motrės” .

Familja krijon dhe pasqyron kulturėn e caktuar, e cila mund tė pėrshkruhet kėshtu: “Familja ėshtė grup kryesor shoqėror, e cila nė varėsi prej zhvilllimit historic dhe shoqėror-ekonomik, i bashkon individėt e lidhur me jetėn bashkėshortore dhe me pasardhėsit e tyre, eventualisht edhe qarkun mė tė gjerė ose mė tė ngushtė tė cilėt bashkohen pėr plotėsimin e nevojave tė ndryshme (plotėsimin e instiktit seksual, tė lindjes dhe rritjes sė fėmijėve) e tė nevojave ekonomike (prodhimtaria, shpenzimet, shkėmbimi ), nevojave sociale (mbrojtja e anėtarėve tė familjes), nevojave eduaktive, e motive tė tjera”.


Familja bashkėshortore mund tė pėrkufizohet kėshtu :
“Familja bashkėshortore ėshtė grupi themelor shoqėror, e cila themelohet me martesė, me jetė bashkėshortore nė mes tė dy personave me gjini tė kundėrt dhe pos tyre e pėrbėjnė edhe pasardhėsit e tyre , (megjithėse prezenca e tyre ėshtė e domosdoshme pėr ekzistencėn e familjes, ashut sikurse edhe prania e njė prindi), dhe funksionet e sė cilės janė : krijimi dhe ngritja e pasardhėsve, plotėsimi i instiktit seksual, plotėsimi i nevojave emotive dhe tjera (educative, sociale, ekonomike) etj .


Kanė ekzistuar dhe sot ekzistojnė teori tė ndryshme mbi familjen , sikurse psh: teoria tradicionale, e cila e paraqet familjen patriarkale , si bashkėsi universale dhe tė pėrherėshme shoqėrore. Kjo teori nė pikėpamje kohore ėshtė teoria mė e vjetėr , e cila deri nė shekullin e kaluar ka qenė teori sunduese .


Teori tjetėr e njohur dhe influencuese ėshtė edhe Teoria Evolucioniste – ose Teoria Morganit, e cila teori kryesisht ėshtė e trajtuar nė veprėn e Morganit “Shoqėria e Hershme” ; ne te cilen Luis Morgani ka mbledhur materiale tė shumta faktike.
Nė bazė tė hulumtimit shumė vjeēar tė sistemit familjar , nė mesin e indianėve nė Amerikėn Veriore ( nė mesin e irokezeve) ka treguar zhvillimin dinamik tė familjes dhe ka dhėnė njė sistem tė fortė familjar… Nė bazė tė shumė hulumtimeve, ka konstatuar se familja nė zhvillimin e vet historic ka kaluar nėpėr disa etapa tė caktuara.


Por studimet e etnologjike dhe studimet e tjera pas Morganit kanė treguar se zhvillimi i familjes ėshtė mjaft i ndėrlikuar dhe i shumė llojshėm pėrkah format dhe nuk ka ecur (evoluar) gjithėmon nė njė vijė. Nė paraqitjen e vetė skematike tė Luis Morganit nė zhvillimin e familjes dallon tri forma tė familjes tė cilat i pėrshtatėn kryesisht tri studimeve tė zhvillimit tė shoqėrisė ; Pėr periudhėn historike tė egėrsisė – i pėrshtatėt martesa grupore , barbarize - martesa ēifteve , pėr civilizimin – familja monogamike e plotėsuar me shkurorėzimet dhe prostitucionet .


Disa shkencėtarė janė pėrpjekur tė shpallin se familja patriarkale ėshtė formė e pėrherėshme e jetės shoqėrore . Por, historia dėshmon qė familja ka pasur ndryshime tė shumta nė historinė e shoqėrisė njerėzore :


Familja e Farefisnisė - ėshtė formė e parė e jetės bashkėshortore grupore. Ato janė gupe bashkėshortore tė ndara sipas gjeneratave . Rrethet e gjeneratave nė mes veti janė burrat dhe gratė, bashkėshortėt, d.m.th. tė gjithė vėllėzėrit dhe motrat, janė nė tė njėjtėn kohė bashkėshortė. Kjo familje ėshtė zhdukur qė moti .

Pastaj, Familja Punalua – kjo formė e familjes bėnė pėrjashtimin e motrave dhe vėllezėrve prej lidhjeve tė bashkėshortėsisė . Familja –punalua paraqet bazen prej sė cilės ėshtė formuar farefisnia , dmth: bashkėsia e njerėzve tė lindur me lidhje gjakore, por qė nuk janė vėllezėr, ose grupi i vėllezėrve nė shkallė tė ndryshme tė farefisnisė kanė mardhėnie bashkėshortore me grupin e femrave (grave) tė cilat nuk janė motra tė tyre . Familjet e kėtilla paraqesin bazėn e bashkėsisė sė farefisnisė.

[1] Anthony Giddens, Sociologjia . Fq.371 (Farefisnia, Martesa dhe Familja)


__________________
Ai e shikonte.... ajo JO.... Ai e adhuronte.... ajo JO... Ai e donte.... Ajo JO.. Erdhi nje ēast dhe ai e harroi.. Ajo JO !
----------------------------------------------------
Femra ideale eshte ajo femer , qe eshte e vetedijshme qe mashkulli ideal s'ekziston dhe anasjelltas....
----------------------------------
Njerzit e rendomte mendojne me mendime te gatshme , madje edhe ndjejne me ndjenja te gatshme !

Be yourself, everyone else is taken.

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga LABI : 11-12-07 nė 13:09
LABI Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Nyje Interesante