Qeliza ėshtė njėsia thelbsore, funksionale strukturale e tė gjitha organizmave tė gjalla, bartėse e jetės, sepse nė tė zhvillohen tė gjitha proceset jetėsore (funksionet).
Qeliza ėshtė trupthi i cili ėshtė i mbėshtjellur me mbėshtjellės qelizor. Ajo ėshtė e mbushur me lėngun e dendur qelizor citoplazmėm. Nė tė janė tė vendosura pjeset e imėta qelizore organelet, tė cilat kryejnė funksione tė ndryshme jetėsore.
Qelizat sipas formės janė tė ndryshme. Qelizat shtazore mund tė kenė formė tė drejtkėndėshit, pllakore dhe cilindrike (qelizat epiteliale), zgjatore (q. Muskulore), yjore (q. Eshtrore), tė degėzuara (q. Nervore) etj.
Historiku
Nė vitin 1873 para sė tė shpallej teoria qelizore, shkenctari ēek
Jan Evangelista Purkyně vėshtroi grimca tė vogla tė indeve tė gjethes ndėpėrmjet mikroskopit. Kjo teori u krijua nė vitin 1839 nga
Matthias Jakob Schleiden dhe
Theodor Schwann tė cilėt thanė se ēdo qenie e gjallė e organizėm pėrbehej nga njė ose mė shumė qeliza.