Kein Macromedia Flashplayer? Klick bitte hier!
Dardania.de
Kethu Mbrapa   Dardania.de > Kultura > Kultura kombėtare
Emri
Fjalėkalimi
Kultura kombėtare Materiale tė reja, zbulime dhe ide personale per gjuhėsinė, artin, historinė ...



 
 
Funksionet e Temės Shfaq Modėt
Prev Postimi Mėparshėm   Postimi Tjetėr Next
Vjetėr 19-08-10, 20:25   #1
Dilaver
 
Avatari i Dilaver
 
Anėtarėsuar: 29-09-03
Postime: 2,277
Dilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėmDilaver i pazėvėndėsueshėm
Gabim ''Castriotto d’Albanie'' nga Michael Schmidt-Neke

''Castriotto d’Albanie'' nga Michael Schmidt-Neke
Pėrgatiti: Flora Suldashi
www.floras.eu

Dr. Michael Schmidt-Neke ėshtė njė mik i shqiptarėve dhe merret prej dekadash me historinė dhe me zhvillimet aktuale tė Shqipėrisė. Michael Schmidt-Neke u lind nė vitin 1956 nė Baden-Baden nė jugun e Gjermanise. Nė vitin 1975 e vizitoi Shqipėrinė pėr herė tė parė. Pastaj studioi historinė dhe gjuhėt klasike nė Universitetin Freiburg, ku filloi nė menyrė autodidaktike tė mėsonte gjuhėn shqipe. Nė kuadrin e provimeve pėr lėndėn e historisė shkroi - si pėrpjekjen e parė nė fushėn e albanologjisė - njė trajtesė mbi revistėn „Albania“ tė Faik Konicės. Njė koleksion tė plotė tė kėsaj reviste tė rrallė dhe shumė botime tė tjera tė Rilindjes Kombėtare Shqiptare e gjeti nė fondet e Institutit tė Gjuhėsisė tė kėtij universiteti.

Pati rastin tė merrte pjesė (rreth vitit 1980) dy herė nė Seminarin Ndėrkombėtar, tė cilin Universiteti i Prishtinės e organizonte vit pas viti. Me ndihmėn e Institutit tė Gjuhėsisė tė Universitetit tė Bonit tė drejtuar nga Prof. Johann Knobloch krijoi kontakte me Akademinė e Shkencave tė Shqipėrisė. Ka njė mirėnjohje tė madhe pėr shkencėtarin e madh dhe njeriun fisnik, Prof. Aleks Buda, tashmė tė ndjerė, qė ishte kryetar i Akademisė nė kėtė kohė, i cili e ftoi pėr kėrkime nė bibliotekat shkencore tė Tiranės, pėr tė pėrgatitur disertacionin pėr zhvillimet politike nė Shqipėri midis viteve 1912-1939. Libri u botua nė Mynih mė 1986.

Ai ka qene redaktor pėrgjegjės i njė manuali shkencor pėr Shqipėrinė (botuar 1993). Punon prej vitesh nė Kiel si bashkėpunėtor i grupit parlamentar socialdemokrat nė Landtagun e Shlesvig-Holshtajnit me pėrgjegjėsi pėr ēėshtjet e arsimit, tė shkencės e tė kulturės.

Ka botuar, veē librit „Gjeneza dhe zhvillimi i diktaturės mbretėrore nė Shqipėri (1912-1939)” , tė gjitha kushtetutat e Shqipėrisė (tė pėrkthyera nė gjermanisht), shumė artikuj e kumtesa pėr ēėshtje tė ndryshme tė historisė e tė aktualitetit nė Shqipėri, si edhe disa zėra nė Fjalorin Enciklopedik Shqiptar, i cili po botohet nga Akademia nė Shqipėri. Ėshtė redaktor dhe kontribues i rregullt i revistės sė Shoqatės sė Miqėsise gjermano-shqiptare „Albanische Hefte” dhe njėkohėsisht zėvendėskryetar i kėsaj shoqate qė luan rol tė rėndėsishėm nė krijimin e urave tė miqėsisė dhe bashkėpunimit mes popullit shqiptar dhe gjerman.

Prej kohėsh, Schmidt-Neke merret me jetėn e botimet e shumta tė malazezit Stepan Zanoviē, i cili si instrument nė veprimtarinė e tij prej mashtruesi pėrdori si mbulesė identitetin e rremė - Castriotto d’Albanie, duke lėnė gjurmė tė pahijshme nė qarqe tė larta evropiane.

Stepan Zanoviē – „Princi i Shqipėrisė“

Rasti Stepan Zanoviē ėshtė temė, e cila nė mediat shqiptare ėshtė e shpalosur shumė pak, ndaj t’i japim hapėsirė dhe ta shtjellojmė, duke sjellė material historik nga pėrzgjedhja e shkrimeve tė Z. Schmidt-Neke.

Zanovich ushtroi njė „influencė“ nė qarqe tė larta evropiane me identitete tė falsifikuara dhe qėllimi i tij mbetet njė mister: mund tė marrim me mend se ka qenė me prapavijė politike, sidomos kur te qeveritarėt evropianė prezantohet si Castriotto d’Albanie!

Shqiptarė tė rremė nė operėn e Moxartit

Nė vitin 1790 nė Vjenė u mbajt opera komike e Moxartit „Cosi fan tutte“ (Kėshtu veprojnė te gjitha (gratė)). Nė kėtė vepėr, venedikasi Lorenco da Ponte nė fokus vė besėn e dashnorėve tė dy djelmoshave Guglielmo e Ferrando,tė cilėt maskohen me maska tė fisnikėve shqiptarė, qė tė joshin dashnoret e tyre Fiordiligi e Dorabella. Sipas sė ndjerės Konstance Natosheviē, kjo ide i lindi da Pontes nga kujtesa e tij mbi gjoja dy mashtruesit shqiptarė me pėrmasa evropiane Primislav e Stepan Zanoviē.
.....


__________________
Aj, qė shkon tuj mjellė e tuj hapė fjalė tė kqija e gergasa herė per njanin herė per tjetrin, me gojė tė kanunit thirret »Argat i keq«.
Dilaver Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Nyje Interesante
 


Anėtarėt aktiv qė janė duke parė kėtė Temė: 1 (0 Anėtarėt dhe 1 Guests)
 

Rregullat E Postimit
You may not post new threads
You may not post replies
You may not post attachments
You may not edit your posts

BB code is ON
Figurinat Janė ON
Kodi [IMG] ėshtė ON
Kodi HTML ėshtė OFF



Hyrja | Chat | Diskutime | Muzik Shqip | Poezi | Lojra | Kontakt


1999 - 2014 Forumi Dardania

Te gjitha kohėt janė nė GMT +1. Ora tani ėshtė 08:27.
Powered by vBulletin Version 3.8.7
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.