PDA

View Full Version : GOD:Save “the Republic” Of Kosova!


natyra
11-03-12, 05:13
Save “the Republic” Of Kosova
Diktatura e instaluar nė Kosovė nga hashimi dhe hijenat e tijė antishqiptare po e kthen vendin nėn kthetrar e serbiseØ.

Liga Shqiptaro Amerikane ka lėshuar njė deklaratė , qė po e sjelli kėtu nė lidhje me kėtė qėshtje.

SAVE “THE REPUBLIC” OF KOSOVA

A Public Declaration

From the Albanian American Civic League’s Board of Directors

Introduction

Thirteen years after NATO airstrikes against Serbia ended Slobodan Milosevic’s genocidal campaign against Kosovar Albanians in 1999, and four years after “supervised independence” began in 2008, we feel compelled to publicly address the deteriorating political and economic situation in Kosova. All factors are responsible: The international community has failed to establish a just and lasting political solution to the Serbian-Albanian conflict. The Kosovar leadership has failed to protect the sovereignty and integrity of the Republic. And the Serbian elite, through a multimillion dollar lobbying campaign and support of parallel structures in northern Kosova, have been successful in their efforts to destabilize Kosova and much of the region. With only lip service opposition from the West, Belgrade has been able to control northern Kosova since 1999. Meanwhile, Serbia has never been brought to justice for its ten-year occupation, followed by war crimes and destruction in Kosova.

The focus of the European Union and the United States in 2012—now in a final push to resolve the conflict between Belgrade and Prishtina and exit the region—is on northern Kosova, where Belgrade’s oft-repeated intention to make the de facto partition of this Serb majority area de jure is coming ever closer to fruition. Belgrade has been successful in convincing much of the international community that the Serbian minority in northern Kosova is at risk. In reality, the conflict in the north has always been about Belgrade’s expansionist aims. Ever since Milosevic’s troops invaded Kosova in 1998, Serbia’s endgame has always been the partition of the north, just as it was in Bosnia, where it was able to create an ethnic Serb enclave called Republika Srpska.

Post-war political pressures on Kosova and the acquiescence of Kosovar politicians

The political leadership in Kosova has been pressured to satisfy the West in order appease Serbia since war’s end in 1999. Unfortunately the Kosovar political elite did little to resist the demands that were placed on it, out of a lazy belief that the United States would always represent its interests. In order to gain “supervised independence” for a country that is 92 percent Albanian and 5 percent Serb, Kosova accepted compromises through the “Ahtisaari plan” and other measures, including:

•Changing the Albanian name of the Republic of Kosova to the Serbian “Kosovo”
•Removing the Albanian flag and adopting a Kosova flag and national anthem that are devoid of historical and cultural meaning
•Giving Kosova Serbs more rights than any other ethnic minority in Europe, including dual citizenship, establishing direct links between Kosova Serb municipalities and Belgrade, receiving non-taxable funds from Serbia on top of funding from Kosova’s central government, and getting 10 out of 120 seats in the Kosova parliament reserved for Serbs on top of any seats gained through elections.
•Granting tax-free and “extraterritorial status” for Serbian Orthodox churches and monasteries, even though many were originally part of Albanian culture and protected by Albanians.

Kosova’s internal political and social problems

The lack of a robust democratic government, the rise of corruption, insufficient rule of law and free press, high unemployment coupled with little economic development, and substandard educational institutions in Kosova have made it harder for the country to defend its interests on the international stage. Much of this is the result of Kosova having spent nine years as an international protectorate and four years without genuine independence—leaving it economically, politically, and socially in limbo and vulnerable to Serbia’s interference in its internal affairs. But some of the blame must be placed on the Albanian leadership and public for the following reasons:

•There is indifference and unwillingness on the part of many educated and capable Kosovars to become actively engaged in the democratic process.
•There is an almost total submission of the political class and public to the will of the US State Department and other Western representatives in Prishtina. (There should be no illusion that the United States and other Western democracies will be able to resolve the problems of Kosovar Albanians.) Also, the belief that the United States will take care of Kosova is often used as an excuse on the part of Albanian politicians and professionals not to work to resolve Kosova’s problems, and this must stop.
•There is a growing lack of interest in resolving the Albanian national cause in Kosova and a resulting lack of empathy toward Albanians in Macedonia, Montenegro, Presheva, and Chameria.

We believe that the politicians who are not preserving and protecting the interests of the majority should be voted out, and that Kosovars must regain the ability to develop the state on a par with their counterparts in other parts of the world who are seeking to insure that accountability and transparency are the hallmarks of their civic life.

The Turning Point: EU-sponsored talks between Kosova and Serbia

The Prishtina-Belgrade negotiations that began under the sponsorship of the European Union in March 2011 were purportedly “technical,” but final status discussions (Serbia’s principal aim) are now on the front burner. The talks, which to some extent were

designed to help Serbia become part of the European Union by showcasing it as a nation committed to regional stability, broke down last fall after confrontations by Belgrade-backed Serb extremists in the north, over Prishtina’s effort to extend its jurisdiction over all of Kosova’s territory, left an Albanian policeman dead and four NATO soldiers and sixteen Serb civilians seriously injured. German Prime Minister Angela Merkel, in a principled departure from other EU member nations, responded by blocking Serbia from getting candidate status last December and insisted that the barricades that local Serbs had erected throughout the north had to be removed and all illegal parallel structures in northern Kosova abolished before EU accession talks could continue.

With the Prishtina-Belgrade talks about to resume in March (when the EU again plans to vote on Serbia’s admission), Belgrade continues to openly refuse to recognize Kosova’s independence and has yet to withdraw its financial and political support for illegal, parallel structures in northern Kosova. In addition, Serbs in northern Kosova held an illegal referendum on February 15, with 99.7 percent of the region’s voters refusing to accept the legitimacy of the central government in Prishtina.

Kosova’s admittance to regional meetings, until now blocked by Belgrade, will be the focus of the March meeting in Brussels. Through weeks of shuttle diplomacy, Western negotiators have been trying to convince Prishtina that it can gain admittance if it is willing to be identified as “Kosovo” without the word “Republic” and with a “footnote” that includes a reference to UN Resolution 1244, identifying Kosova as a province of Serbia under UN protection, and a statement that the International Court of Justice affirmed the legality of Kosova’s declaration of independence.

•We believe that Kosova must not agree to delete “Republic” in front of its name; nor should it agree to any reference to UN Resolution 1244, which was nullified when Kosova’s independence was recognized by the United States and most Western nations on February 17, 2008. Since the end of the war, Kosova has been asked to make concessions to Serbia. It is time for the Kosova government to draw the line here.
•We believe that Kosova should not continue talks with Serbia until they recognize Kosova’s independence. The current negotiations (which after independence should never have been agreed to in the first place) will not bring lasting peace and stability to Southeast Europe as long as Serbia refuses to recognize Kosovar Albanians as equal counterparts and to respect the sovereignty of Kosova.
•We believe that the Serbian government should return the human remains of the Kosovar Albanians whose corpses were transported in refrigerated trucks and buried in and around Belgrade when the war ended in June 1999 and to pay war reparations.
•While we believe that there should be no special privileges for the Serbian minority in Kosova, we also believe that their rights should be strongly and forcefully protected, as has been true for Turkish, Roma, and Ashkalli populations in Kosova. After being subjected to ten years of brutal military occupation and two years of ethnic cleansing and genocide at the hands of Slobodan Milosevic’s military and paramilitary forces, Kosovar Albanians should be on the “cutting edge” of human rights developments in Europe.

The Albanian relationship with the international community

Albanians respect and trust the United States, because of President Woodrow Wilson’s historic role in establishing the sovereign state of Albania at the end of World War I, when Russia and European powers were prepared to carve up all Albanians lands.

Nevertheless, with the war in Afghanistan and the crisis in the Middle East, it is time to recognize that the United States has more pressing issues on its foreign policy agenda and cannot be relied on to determine Kosova’s future.

It is also time to acknowledge that American administrations have not always acted in the interests of the people of Kosova. It took twenty years of lobbying the US Congress on the part of the Albanian American Civic League to get then President George W. Bush to support Kosova’s declaration of independence in 2008. And it will take another lobbying effort in the US Congress (and in the parliaments of the five EU member states that refuse to recognize Kosova’s independence) to end the Serbian-Albanian conflict and bring genuine independence to Kosova. While the Obama administration has maintained publicly that the de facto partition of northern Kosova must not become de jure, it has taken no action to back up this position. In reality, the Obama administration has chosen to take a back seat to Europe when it comes to Kosova and the Balkans.

•We believe that the political leadership and Kosovar public must forcefully oppose the partition of the north, which in its de facto form was the product of the ethnic cleansing of Albanians in Mitrovice by Belgrade-backed paramilitaries after the war. In addition, there is no need to create a special entity for the north, when the majority of Kosova’s Serbs (80,000 out of 120,000) live in southern Mitrovice and other parts Kosova.
•Kosova’s political leadership should challenge Belgrade’s effort to get international support for its “Ahtisaari Plus” plan, which seeks to advance the status of Serbs in the north by creating an autonomous political entity, while it violates the human and civil rights of the Albanian majority population in southern Serbia—in Presheva, Medvedje, and Bujanoc.

Save “The Republic”

Since 1986, the Albanian American Civic League, under the leadership of Joseph DioGuardi and Shirley Cloyes DioGuardi (beginning in 1994), has made a significant contribution to promoting the human and national rights of the Albanian people in the Balkans and throughout the world. We will continue to work for the resolution of the Albanian national cause and for lasting peace and stability in Southeast Europe. Once again, Kosova has become the biggest problem and challenge facing our nation. We hope that Albanians all over the world will contribute their time, professional talents, and resources to help save “the Republic” of Kosova.

Board of Directors
________________________________
Marr nga nje FSH.

Pershendetje,gjithe Stafin Drejtues te FD.
pa dashur qe askush te ndjehet i/e fyer,lidhur me Artikullin qe posa te sjellur,nga ni tjeter FSh..mu nga ni antar si i njohur me nofken Kili Merturi.mendova qe 't'ua sjelle nga ketu..drejtuar per donjerin nga Admin/Super/Moder/e...thjeshte,nese mundesishte..Te na perkthein ne gjuhen shqipe Artikullin posa te sjellur nga ni tjeter FSH.

Ju falinderoi ne mirekuptim...

Natyra!

"Si dhe kerkoi ndjes,nese postimin e kam ne bord te gabuar?

Shpati
11-03-12, 15:54
Nga Bordi i Lidhja Qytetare Shqiptaro Amerikane sė drejtorėve

Hyrje

Trembėdhjetė vjet pasi NATO ajrore kundėr Serbisė pėrfundoi fushatėn e gjenocidit tė Sllobodan Millosheviqit kundėr shqiptarėve tė Kosovės nė vitin 1999, dhe katėr vjet pas "pavarėsisė sė mbikėqyrur" filloi nė vitin 2008, ne ndihemi tė detyruar qė publikisht tė trajtuar situatėn e pėrkeqėsuar politike dhe ekonomike nė Kosovė. Tė gjithė faktorėt janė pėrgjegjės: Bashkėsia ndėrkombėtare ka dėshtuar pėr tė krijuar njė zgjidhje tė drejtė dhe tė qėndrueshme politike tė konfliktit serbo-shqiptar. Udhėheqja kosovare ka dėshtuar pėr tė mbrojtur sovranitetin dhe integritetin e Republikės. Dhe elita serbe, nėpėrmjet njė fushate lobuese multimillion dollarit dhe mbėshtetjen e strukturave paralele nė veri tė Kosovės, kanė qenė tė suksesshėm nė pėrpjekjet e tyre pėr destabilizimin e Kosovės dhe shumė tė rajonit. Me shėrbimit opozitės cik vetėm nga Perėndimi, Beogradi ka qenė nė gjendje pėr tė kontrolluar Kosovėn veriore qė nga viti 1999. Ndėrkohė, Serbia asnjėherė nuk ėshtė sjellė para drejtėsisė pėr dhjetė-vjeēare pushtimin e saj, e ndjekur nga krimet e luftės dhe shkatėrrimit nė Kosovė.

Fokusi i Bashkimit Evropian dhe Shteteve tė Bashkuara nė 2012-tani nė njė shtytje pėrfundimtare tė zgjidhur konfliktin mes Beogradit dhe Prishtinės dhe dalje nė rajon, ėshtė nė pjesėn veriore tė Kosovės, ku qėllimi pason Beogradit pėr tė bėrė ndarjen de facto tė kėsaj zonė me shumicė serbe edhe de jure po vjen gjithnjė e mė afėr realizua. Beogradi ka qenė i suksesshėm nė bindjen e shumė e komunitetit ndėrkombėtar se pakica serbe nė veri tė Kosovės ėshtė nė rrezik. Nė realitet, konflikti nė veri gjithmonė ka qenė nė lidhje me synimet ekspansioniste tė Beogradit. Qė nga trupat e Millosheviqit pushtuan Kosovėn nė vitin 1998, loja e Serbisė ka qenė ndarja e veriut, ashtu siē ishte nė Bosnjė, ku ajo ishte nė gjendje pėr tė krijuar njė enklavė etnik serb i quajtur Republika Srpska.

Pasluftės presionet politike nė Kosovė dhe me pajtimin e politikanėve kosovarė

Udhėheqja politike nė Kosovė ka qenė nėn presion pėr tė kėnaqur Perėndimin nė mėnyrė qė tė qetėsuar Serbinė qė nga pėrfundimit tė luftės nė vitin 1999. Pėr fat tė keq elita politike kosovare bėri pak pėr tė rezistuar kėrkesat qė ishin vendosur nė tė, nga njė besim dembel se Shtetet e Bashkuara gjithmonė do tė pėrfaqėsojnė interesat e saj. Nė mėnyrė pėr tė fituar "pavarėsinė e mbikqyrur" pėr njė vend qė ėshtė 92 pėr qind shqiptar dhe 5 pėr qind serbė, Kosova pranuar kompromise pėrmes "Plani Ahtisaari" dhe masa tė tjera, duke pėrfshirė:

• Ndryshimi i emrit shqiptar tė Republikės sė Kosovės pėr "Kosova" serbe
• Heqja e flamurit shqiptar dhe miratimin e njė flamur tė Kosovės dhe himnin kombėtar qė janė tė lirė tė kuptimit historik dhe kulturor
• Dhėnia e serbėve tė Kosovės tė drejta mė shumė se ēdo minoritet tjetėr etnik nė Evropė, duke pėrfshirė dyshtetėsisė, krijimin e lidhjeve tė drejtpėrdrejta ndėrmjet serbėve tė komunave tė Kosovės dhe Beogradit, duke marrė jo-tatueshme fonde nga Serbia nė krye tė fondeve nga qeveria qendrore tė Kosovės, dhe pėr tė gjetur 10 nga 120 vende nė parlamentin e Kosovės e rezervuara pėr serbėt nė krye tė ēdo ulėse e fituar pėrmes zgjedhjeve.
• Dhėnia pa taksa dhe "statusit tė ekstrateritorialitetit" pėr kishat ortodokse serbe dhe manastireve, edhe pse shumė ishin fillimisht pjesė e kulturės shqiptare dhe tė mbrojtur nga shqiptarėt.

Problemet e brendshme tė Kosovės politike dhe sociale

Mungesa e njė qeverie tė fuqishme demokratike, rritja e korrupsionit, sundimi i pamjaftueshėm i ligjit dhe shtypit tė lirė, papunėsia e lartė sė bashku me zhvillimin ekonomik tė vogėl, dhe institucionet arsimore nėn standart nė Kosovė kanė bėrė tė vėshtirė pėr vendin pėr tė mbrojtur interesat e saj nė skenėn ndėrkombėtare . Pjesa mė e madhe kjo ėshtė rezultat i Kosova ka kaluar nėntė vjet si njė protektorat ndėrkombėtar dhe katėr vjet pa tė mirėfilltė pavarėsi-e lėnė atė ekonomikisht, politikisht, dhe shoqėrisht nė harresė dhe tė prekshme pėr ndėrhyrje tė Serbisė nė punėt e brendshme tė saj. Por njė pjesė tė fajit duhet tė vendoset nė udhėheqjen shqiptare dhe publikun pėr arsyet e mėposhtme:

• Nuk ėshtė indiferenca dhe mungesa e vullnetit nga ana e kosovarėve tė arsimuar dhe tė aftė pėr t'u bėrė tė angazhuar nė mėnyrė aktive nė procesin demokratik.
• Ka njė paraqitja pothuajse totale e klasės politike dhe publike tė vullnetit tė Departamentit Amerikan tė Shtetit dhe pėrfaqėsues tė tjerė perėndimorė nė Prishtinė. (Nuk duhet tė ketė iluzion se Shtetet e Bashkuara dhe demokraci tė tjera perėndimore do tė jetė nė gjendje pėr tė zgjidhur problemet e shqiptarėve tė Kosovės.) Gjithashtu, besimi se Shtetet e Bashkuara do tė kujdeset pėr Kosovė ėshtė pėrdorur shpesh si njė justifikim nga ana e shqiptarėve politikanėt dhe profesionistėve qė tė mos punojė pėr zgjidhjen e problemeve tė Kosovės, dhe kjo duhet tė ndalet.
• Ka mungesė nė rritje tė interesit nė zgjidhjen e ēėshtjen kombėtare shqiptare nė Kosovė dhe njė mungesė rezulton e ndjeshmėri ndaj shqiptarėve nė Maqedoni, Mal tė Zi, Preshevė dhe nė Ēamėri.

Ne besojmė se politikanėt tė cilėt nuk janė ruajtjen dhe mbrojtjen e interesave tė shumicės duhet tė votohet jashtė, dhe shtoi se kosovarėt duhet tė rifitojė aftėsinė pėr tė zhvilluar shtetin nė njė nivel me homologėt e tyre nė pjesė tė tjera tė botės qė janė duke kėrkuar pėr tė siguruar qė Llogaridhėnia dhe transparenca janė shenjat dalluese tė jetės sė tyre qytetare.

Pika kthyer: BE-ja tė sponsorizuara bisedimet midis Kosovės dhe Serbisė

Prishtinė-Beograd negociatat qė filluan nėn sponzorimin e Bashkimit Evropian nė mars 2011 ishin gjoja "teknike", por diskutimet pėr statusin pėrfundimtar (AIM kryesor i Serbisė) janė tani nė furrė para. Bisedimet, tė cilat nė njė farė mase ishin

projektuar pėr tė ndihmuar Serbinė tė bėhet pjesė e Bashkimit Evropian nga tregon atė si njė komb tė angazhuar pėr stabilitetin rajonal, u prish vjeshtėn e kaluar, pas konfrontimeve nga Beogradi tė mbėshtetura ekstremistėve serbė nė veri, mbi pėrpjekjet e Prishtinės pėr tė zgjeruar juridiksionin e tij mbi tė gjithė territorin e Kosovės, lėnė njė polic shqiptar i vdekur dhe katėr ushtarė tė NATO-s dhe gjashtėmbėdhjetė civilė serbė tė plagosur seriozisht. Gjerman Kryeministri Angela Merkel, nė njė largim parimor nga vendet e tjera anėtare tė BE-sė, u pėrgjigj duke bllokuar Serbinė nga marrja e statusit tė kandidatit dhjetorin e kaluar dhe kėmbėnguli se barrikadat qė serbėt lokalė kishte ngritur nė tė gjithė veriun duhej tė hiqen dhe tė gjitha strukturat ilegale paralele nė veri Kosova hequr para se bisedimet e pranimit mund tė vazhdojė.

Me Prishtinė-Beograd bisedimet rreth tė rifillojė nė muajin mars (kur BE-ja pėrsėri nė plan tė votojė mbi pranimin e Serbisė), Beogradi vazhdon tė hapur refuzojnė tė njohin pavarėsinė e Kosovės dhe ka ende pėr tė tėrhequr mbėshtetjen e saj financiare dhe politike pėr tė, tė strukturave paralele nė veri kosova. Pėrveē kėsaj, serbėt nė veri tė Kosovės mbajtėn njė referendum tė paligjshėm mė 15 shkurt, me 99,7 pėr qind tė votuesve tė rajonit qė refuzojnė tė pranojnė legjitimitetin e qeverisė qendrore nė Prishtinė.
Hyrja e Kosovės nė takimet rajonale, deri tani e bllokuar nga Beogradi, do tė jetė fokusi i takimit mars nė Bruksel. Nėpėrmjet javėve tė diplomacisė fluturuese, negociatorėt perėndimorė janė pėrpjekur pėr tė bindur Prishtinėn qė ai mund tė fitojė pranimit nė qoftė se ajo ėshtė e gatshme pėr t'u identifikuar si "Kosovė" pa "Republika" fjalės dhe me njė "shėnim" qė pėrfshin njė referencė nė Rezolutėn 1244 , duke identifikuar Kosovėn si njė provincė e Serbisė nėn mbrojtjen e OKB-sė, dhe njė deklaratė se Gjykata Ndėrkombėtare e Drejtėsisė pohoi ligjshmėrinė e shpalljes sė pavarėsisė sė Kosovės.

• Ne besojmė se Kosova nuk duhet tė bien dakord pėr tė fshirė "Republika" nė frontin e emrit tė saj, as nuk duhet tė pranoni qė ēdo referencė nė Rezolutėn 1244, e cila u pavlefshme kur pavarėsia e Kosovės ėshtė njohur nga Shtetet e Bashkuara dhe vendet mė perėndimore mė 17 shkurt 2008. Qė nga pėrfundimi i luftės, Kosova i ėshtė kėrkuar tė bėjė lėshime Serbisė. Ėshtė koha qė qeveria e Kosovės pėr tė nxjerrė vijė kėtu.
• Ne besojmė se Kosova nuk duhet tė vazhdojė bisedimet me Serbinė deri sa tė njohin pavarėsinė e Kosovės. Negociatat aktuale (e cila pas pavarėsisė nuk duhet tė ketė qenė dakord nė vendin e parė) nuk do tė sjellė paqe dhe stabilitet nė Evropėn Juglindore pėr sa kohė Serbia refuzon tė njohė shqiptarėve tė Kosovės si homologėt e barabarta dhe tė respektojė sovranitetin e Kosovės.
• Ne besojmė se qeveria serbe duhet tė kthehen eshtrat e njeriut tė shqiptarėve tė Kosovės tė cilit kufomat janė transportuar me kamionė frigoriferė dhe janė varrosur nė dhe rreth Beogradit, kur lufta pėrfundoi nė qershor tė vitit 1999 dhe tė paguajė dėmshpėrblime tė luftės.
• Pėrderisa ne besojmė se nuk duhet tė ketė privilegje tė veēanta pėr pakicėn serbe nė Kosovė, ne besojmė gjithashtu se tė drejtat e tyre duhet tė jenė tė fuqishėm dhe me forcė tė mbrojtura, siē ka qenė e vėrtetė pėr gjuhėn turke, romėt, ashkalinjtė dhe popullatės nė Kosovė. Pasi u nėnshtrohet dhjetė vjet tė okupimit brutal ushtarak dhe dy vjet tė spastrimit etnik dhe gjenocidit nė duart e forcave ushtarake dhe paramilitare tė Slobodan Millosheviqit, shqiptarėt e Kosovės duhet tė jetė nė hap me kohėn "," e zhvillimeve tė drejtave tė njeriut nė Evropė.

Marrėdhėnia shqiptar me bashkėsinė ndėrkombėtare

Shqiptarėt tė respektojnė dhe tė besimit nė Shtetet e Bashkuara, pėr shkak tė rolit historik tė presidentit Woodrow Wilson nė krijimin e shtetit sovran tė Shqipėrisė nė fund tė Luftės sė Parė Botėrore, kur Rusia dhe fuqitė evropiane janė pėrgatitur tė gjejė tė gjitha tokat shqiptarė.

Megjithatė, me luftėn nė Afganistan dhe krizės nė Lindjen e Mesme, se ėshtė koha pėr tė njohur se Shtetet e Bashkuara ka ēėshtje mė urgjente nė agjendėn e saj tė politikės sė jashtme dhe nuk mund tė mbėshteten mbi tė pėrcaktojė tė ardhmen e Kosovės.

Ajo ėshtė gjithashtu koha tė pranojmė se administrata amerikane nuk kanė vepruar gjithmonė nė interes tė popullit tė Kosovės. U deshėn njėzet vjet tė lobuar nė Kongresin amerikan nga ana e Lidhjes Qytetare Shqiptaro-Amerikane pėr tė marrė atėherė Presidentin Xhorxh W. Bush nė mbėshtetje tė deklaratės sė pavarėsisė sė Kosovės nė vitin 2008. Dhe ajo do tė marrė njė tjetėr pėrpjekje lobimi nė Kongresin Amerikan (dhe nė parlamentet e shteteve pesė anėtare tė BE qė refuzojnė tė njohin pavarėsinė e Kosovės) pėr t'i dhėnė fund konfliktit serbo-shqiptar dhe pėr tė sjellė pavarėsinė e mirėfilltė nė Kosovė. Ndėrsa administrata Obama ka mbajtur publikisht se ndarja de facto e veriut tė Kosovės nuk duhet tė bėhet de jure, ajo ka ndėrmarrė asnjė veprim pėr tė mbėshtetur kėtė pozicion. Nė realitet, administrata Obama ka zgjedhur pėr tė marrė njė vend prapa pėr nė Evropė, kur ėshtė fjala pėr Kosovėn dhe Ballkanin.
• Ne besojmė se udhėheqja politike dhe publike tė Kosovės duhet tė kundėrshtojė me forcė ndarjen e veriut, e cila nė formėn e saj de facto ishte produkt i spastrimit etnik tė shqiptarėve nė Mitrovicė nga Beogradi tė mbėshtetura paramilitarėve pas luftės. Pėrveē kėsaj, nuk ka nevojė pėr tė krijuar njė entitet tė veēantė pėr pjesėn veriore, kur shumica e serbėve tė Kosovės (80.000 nga 120.000) jetojnė nė Mitrovicėn jugore dhe pjesė tė tjera tė Kosovės.
• udhėheqja politike e Kosovės duhet tė sfidojė pėrpjekjet e Beogradit pėr tė marrė mbėshtetjen ndėrkombėtare pėr planin e saj "Ahtisaari Plus", i cili kėrkon pėr tė avancuar statusin e serbėve nė veri, duke krijuar njė entitet autonom politik, ndėrsa ajo shkel tė drejtat njerėzore dhe qytetare tė shumicės shqiptare popullsia nė jug tė Serbisė-Preshevė, nė Medvedje, dhe Bujanoc.

Ruaj "republikėn"

Qė nga viti 1986, Lidhja Qytetare Shqiptaro Amerikane, nėn udhėheqjen e Joseph DioGuardi dhe Shirley Cloyes qe nga nė vitin 1994), ka bėrė njė kontribut tė rėndėsishėm nė promovimin e tė drejtave tė njeriut dhe kombėtare tė popullit shqiptar nė Ballkan dhe nė mbarė botėn. Ne do tė vazhdojmė tė punojmė pėr zgjidhjen e ēėshtjes kombėtare shqiptare dhe pėr paqe dhe stabilitet afatgjatė nė Evropėn Juglindore. Edhe njė herė, Kosova ėshtė bėrė problemi mė i madh dhe sfidė pėrballet kombin tonė. Ne shpresojmė se shqiptarėt nė tė gjithė botėn do tė kontribuojnė kohėn e tyre, talentet profesionale, dhe burime pėr tė ndihmuar tė shpėtuar "Republikėn" e Kosovės.
Bordi i Drejtorėve

Perkethimin e bera me ndimen e nje programi computerik !
Nuk esht perfekt por mund te kuptohet permbajtja.

natyra
15-03-12, 04:50
Nga Bordi i Lidhja Qytetare Shqiptaro Amerikane sė drejtorėve

Hyrje

Trembėdhjetė vjet pasi NATO ajrore kundėr Serbisė pėrfundoi fushatėn e gjenocidit tė Sllobodan Millosheviqit kundėr shqiptarėve tė Kosovės nė vitin 1999, dhe katėr vjet pas "pavarėsisė sė mbikėqyrur" filloi nė vitin 2008, ne ndihemi tė detyruar qė publikisht tė trajtuar situatėn e pėrkeqėsuar politike dhe ekonomike nė Kosovė. Tė gjithė faktorėt janė pėrgjegjės: Bashkėsia ndėrkombėtare ka dėshtuar pėr tė krijuar njė zgjidhje tė drejtė dhe tė qėndrueshme politike tė konfliktit serbo-shqiptar. Udhėheqja kosovare ka dėshtuar pėr tė mbrojtur sovranitetin dhe integritetin e Republikės. Dhe elita serbe, nėpėrmjet njė fushate lobuese multimillion dollarit dhe mbėshtetjen e strukturave paralele nė veri tė Kosovės, kanė qenė tė suksesshėm nė pėrpjekjet e tyre pėr destabilizimin e Kosovės dhe shumė tė rajonit. Me shėrbimit opozitės cik vetėm nga Perėndimi, Beogradi ka qenė nė gjendje pėr tė kontrolluar Kosovėn veriore qė nga viti 1999. Ndėrkohė, Serbia asnjėherė nuk ėshtė sjellė para drejtėsisė pėr dhjetė-vjeēare pushtimin e saj, e ndjekur nga krimet e luftės dhe shkatėrrimit nė Kosovė.

Fokusi i Bashkimit Evropian dhe Shteteve tė Bashkuara nė 2012-tani nė njė shtytje pėrfundimtare tė zgjidhur konfliktin mes Beogradit dhe Prishtinės dhe dalje nė rajon, ėshtė nė pjesėn veriore tė Kosovės, ku qėllimi pason Beogradit pėr tė bėrė ndarjen de facto tė kėsaj zonė me shumicė serbe edhe de jure po vjen gjithnjė e mė afėr realizua. Beogradi ka qenė i suksesshėm nė bindjen e shumė e komunitetit ndėrkombėtar se pakica serbe nė veri tė Kosovės ėshtė nė rrezik. Nė realitet, konflikti nė veri gjithmonė ka qenė nė lidhje me synimet ekspansioniste tė Beogradit. Qė nga trupat e Millosheviqit pushtuan Kosovėn nė vitin 1998, loja e Serbisė ka qenė ndarja e veriut, ashtu siē ishte nė Bosnjė, ku ajo ishte nė gjendje pėr tė krijuar njė enklavė etnik serb i quajtur Republika Srpska.

Pasluftės presionet politike nė Kosovė dhe me pajtimin e politikanėve kosovarė

Udhėheqja politike nė Kosovė ka qenė nėn presion pėr tė kėnaqur Perėndimin nė mėnyrė qė tė qetėsuar Serbinė qė nga pėrfundimit tė luftės nė vitin 1999. Pėr fat tė keq elita politike kosovare bėri pak pėr tė rezistuar kėrkesat qė ishin vendosur nė tė, nga njė besim dembel se Shtetet e Bashkuara gjithmonė do tė pėrfaqėsojnė interesat e saj. Nė mėnyrė pėr tė fituar "pavarėsinė e mbikqyrur" pėr njė vend qė ėshtė 92 pėr qind shqiptar dhe 5 pėr qind serbė, Kosova pranuar kompromise pėrmes "Plani Ahtisaari" dhe masa tė tjera, duke pėrfshirė:

• Ndryshimi i emrit shqiptar tė Republikės sė Kosovės pėr "Kosova" serbe
• Heqja e flamurit shqiptar dhe miratimin e njė flamur tė Kosovės dhe himnin kombėtar qė janė tė lirė tė kuptimit historik dhe kulturor
• Dhėnia e serbėve tė Kosovės tė drejta mė shumė se ēdo minoritet tjetėr etnik nė Evropė, duke pėrfshirė dyshtetėsisė, krijimin e lidhjeve tė drejtpėrdrejta ndėrmjet serbėve tė komunave tė Kosovės dhe Beogradit, duke marrė jo-tatueshme fonde nga Serbia nė krye tė fondeve nga qeveria qendrore tė Kosovės, dhe pėr tė gjetur 10 nga 120 vende nė parlamentin e Kosovės e rezervuara pėr serbėt nė krye tė ēdo ulėse e fituar pėrmes zgjedhjeve.
• Dhėnia pa taksa dhe "statusit tė ekstrateritorialitetit" pėr kishat ortodokse serbe dhe manastireve, edhe pse shumė ishin fillimisht pjesė e kulturės shqiptare dhe tė mbrojtur nga shqiptarėt.

Problemet e brendshme tė Kosovės politike dhe sociale

Mungesa e njė qeverie tė fuqishme demokratike, rritja e korrupsionit, sundimi i pamjaftueshėm i ligjit dhe shtypit tė lirė, papunėsia e lartė sė bashku me zhvillimin ekonomik tė vogėl, dhe institucionet arsimore nėn standart nė Kosovė kanė bėrė tė vėshtirė pėr vendin pėr tė mbrojtur interesat e saj nė skenėn ndėrkombėtare . Pjesa mė e madhe kjo ėshtė rezultat i Kosova ka kaluar nėntė vjet si njė protektorat ndėrkombėtar dhe katėr vjet pa tė mirėfilltė pavarėsi-e lėnė atė ekonomikisht, politikisht, dhe shoqėrisht nė harresė dhe tė prekshme pėr ndėrhyrje tė Serbisė nė punėt e brendshme tė saj. Por njė pjesė tė fajit duhet tė vendoset nė udhėheqjen shqiptare dhe publikun pėr arsyet e mėposhtme:

• Nuk ėshtė indiferenca dhe mungesa e vullnetit nga ana e kosovarėve tė arsimuar dhe tė aftė pėr t'u bėrė tė angazhuar nė mėnyrė aktive nė procesin demokratik.
• Ka njė paraqitja pothuajse totale e klasės politike dhe publike tė vullnetit tė Departamentit Amerikan tė Shtetit dhe pėrfaqėsues tė tjerė perėndimorė nė Prishtinė. (Nuk duhet tė ketė iluzion se Shtetet e Bashkuara dhe demokraci tė tjera perėndimore do tė jetė nė gjendje pėr tė zgjidhur problemet e shqiptarėve tė Kosovės.) Gjithashtu, besimi se Shtetet e Bashkuara do tė kujdeset pėr Kosovė ėshtė pėrdorur shpesh si njė justifikim nga ana e shqiptarėve politikanėt dhe profesionistėve qė tė mos punojė pėr zgjidhjen e problemeve tė Kosovės, dhe kjo duhet tė ndalet.
• Ka mungesė nė rritje tė interesit nė zgjidhjen e ēėshtjen kombėtare shqiptare nė Kosovė dhe njė mungesė rezulton e ndjeshmėri ndaj shqiptarėve nė Maqedoni, Mal tė Zi, Preshevė dhe nė Ēamėri.

Ne besojmė se politikanėt tė cilėt nuk janė ruajtjen dhe mbrojtjen e interesave tė shumicės duhet tė votohet jashtė, dhe shtoi se kosovarėt duhet tė rifitojė aftėsinė pėr tė zhvilluar shtetin nė njė nivel me homologėt e tyre nė pjesė tė tjera tė botės qė janė duke kėrkuar pėr tė siguruar qė Llogaridhėnia dhe transparenca janė shenjat dalluese tė jetės sė tyre qytetare.

Pika kthyer: BE-ja tė sponsorizuara bisedimet midis Kosovės dhe Serbisė

Prishtinė-Beograd negociatat qė filluan nėn sponzorimin e Bashkimit Evropian nė mars 2011 ishin gjoja "teknike", por diskutimet pėr statusin pėrfundimtar (AIM kryesor i Serbisė) janė tani nė furrė para. Bisedimet, tė cilat nė njė farė mase ishin

projektuar pėr tė ndihmuar Serbinė tė bėhet pjesė e Bashkimit Evropian nga tregon atė si njė komb tė angazhuar pėr stabilitetin rajonal, u prish vjeshtėn e kaluar, pas konfrontimeve nga Beogradi tė mbėshtetura ekstremistėve serbė nė veri, mbi pėrpjekjet e Prishtinės pėr tė zgjeruar juridiksionin e tij mbi tė gjithė territorin e Kosovės, lėnė njė polic shqiptar i vdekur dhe katėr ushtarė tė NATO-s dhe gjashtėmbėdhjetė civilė serbė tė plagosur seriozisht. Gjerman Kryeministri Angela Merkel, nė njė largim parimor nga vendet e tjera anėtare tė BE-sė, u pėrgjigj duke bllokuar Serbinė nga marrja e statusit tė kandidatit dhjetorin e kaluar dhe kėmbėnguli se barrikadat qė serbėt lokalė kishte ngritur nė tė gjithė veriun duhej tė hiqen dhe tė gjitha strukturat ilegale paralele nė veri Kosova hequr para se bisedimet e pranimit mund tė vazhdojė.

Me Prishtinė-Beograd bisedimet rreth tė rifillojė nė muajin mars (kur BE-ja pėrsėri nė plan tė votojė mbi pranimin e Serbisė), Beogradi vazhdon tė hapur refuzojnė tė njohin pavarėsinė e Kosovės dhe ka ende pėr tė tėrhequr mbėshtetjen e saj financiare dhe politike pėr tė, tė strukturave paralele nė veri kosova. Pėrveē kėsaj, serbėt nė veri tė Kosovės mbajtėn njė referendum tė paligjshėm mė 15 shkurt, me 99,7 pėr qind tė votuesve tė rajonit qė refuzojnė tė pranojnė legjitimitetin e qeverisė qendrore nė Prishtinė.
Hyrja e Kosovės nė takimet rajonale, deri tani e bllokuar nga Beogradi, do tė jetė fokusi i takimit mars nė Bruksel. Nėpėrmjet javėve tė diplomacisė fluturuese, negociatorėt perėndimorė janė pėrpjekur pėr tė bindur Prishtinėn qė ai mund tė fitojė pranimit nė qoftė se ajo ėshtė e gatshme pėr t'u identifikuar si "Kosovė" pa "Republika" fjalės dhe me njė "shėnim" qė pėrfshin njė referencė nė Rezolutėn 1244 , duke identifikuar Kosovėn si njė provincė e Serbisė nėn mbrojtjen e OKB-sė, dhe njė deklaratė se Gjykata Ndėrkombėtare e Drejtėsisė pohoi ligjshmėrinė e shpalljes sė pavarėsisė sė Kosovės.

• Ne besojmė se Kosova nuk duhet tė bien dakord pėr tė fshirė "Republika" nė frontin e emrit tė saj, as nuk duhet tė pranoni qė ēdo referencė nė Rezolutėn 1244, e cila u pavlefshme kur pavarėsia e Kosovės ėshtė njohur nga Shtetet e Bashkuara dhe vendet mė perėndimore mė 17 shkurt 2008. Qė nga pėrfundimi i luftės, Kosova i ėshtė kėrkuar tė bėjė lėshime Serbisė. Ėshtė koha qė qeveria e Kosovės pėr tė nxjerrė vijė kėtu.
• Ne besojmė se Kosova nuk duhet tė vazhdojė bisedimet me Serbinė deri sa tė njohin pavarėsinė e Kosovės. Negociatat aktuale (e cila pas pavarėsisė nuk duhet tė ketė qenė dakord nė vendin e parė) nuk do tė sjellė paqe dhe stabilitet nė Evropėn Juglindore pėr sa kohė Serbia refuzon tė njohė shqiptarėve tė Kosovės si homologėt e barabarta dhe tė respektojė sovranitetin e Kosovės.
• Ne besojmė se qeveria serbe duhet tė kthehen eshtrat e njeriut tė shqiptarėve tė Kosovės tė cilit kufomat janė transportuar me kamionė frigoriferė dhe janė varrosur nė dhe rreth Beogradit, kur lufta pėrfundoi nė qershor tė vitit 1999 dhe tė paguajė dėmshpėrblime tė luftės.
• Pėrderisa ne besojmė se nuk duhet tė ketė privilegje tė veēanta pėr pakicėn serbe nė Kosovė, ne besojmė gjithashtu se tė drejtat e tyre duhet tė jenė tė fuqishėm dhe me forcė tė mbrojtura, siē ka qenė e vėrtetė pėr gjuhėn turke, romėt, ashkalinjtė dhe popullatės nė Kosovė. Pasi u nėnshtrohet dhjetė vjet tė okupimit brutal ushtarak dhe dy vjet tė spastrimit etnik dhe gjenocidit nė duart e forcave ushtarake dhe paramilitare tė Slobodan Millosheviqit, shqiptarėt e Kosovės duhet tė jetė nė hap me kohėn "," e zhvillimeve tė drejtave tė njeriut nė Evropė.

Marrėdhėnia shqiptar me bashkėsinė ndėrkombėtare

Shqiptarėt tė respektojnė dhe tė besimit nė Shtetet e Bashkuara, pėr shkak tė rolit historik tė presidentit Woodrow Wilson nė krijimin e shtetit sovran tė Shqipėrisė nė fund tė Luftės sė Parė Botėrore, kur Rusia dhe fuqitė evropiane janė pėrgatitur tė gjejė tė gjitha tokat shqiptarė.

Megjithatė, me luftėn nė Afganistan dhe krizės nė Lindjen e Mesme, se ėshtė koha pėr tė njohur se Shtetet e Bashkuara ka ēėshtje mė urgjente nė agjendėn e saj tė politikės sė jashtme dhe nuk mund tė mbėshteten mbi tė pėrcaktojė tė ardhmen e Kosovės.

Ajo ėshtė gjithashtu koha tė pranojmė se administrata amerikane nuk kanė vepruar gjithmonė nė interes tė popullit tė Kosovės. U deshėn njėzet vjet tė lobuar nė Kongresin amerikan nga ana e Lidhjes Qytetare Shqiptaro-Amerikane pėr tė marrė atėherė Presidentin Xhorxh W. Bush nė mbėshtetje tė deklaratės sė pavarėsisė sė Kosovės nė vitin 2008. Dhe ajo do tė marrė njė tjetėr pėrpjekje lobimi nė Kongresin Amerikan (dhe nė parlamentet e shteteve pesė anėtare tė BE qė refuzojnė tė njohin pavarėsinė e Kosovės) pėr t'i dhėnė fund konfliktit serbo-shqiptar dhe pėr tė sjellė pavarėsinė e mirėfilltė nė Kosovė. Ndėrsa administrata Obama ka mbajtur publikisht se ndarja de facto e veriut tė Kosovės nuk duhet tė bėhet de jure, ajo ka ndėrmarrė asnjė veprim pėr tė mbėshtetur kėtė pozicion. Nė realitet, administrata Obama ka zgjedhur pėr tė marrė njė vend prapa pėr nė Evropė, kur ėshtė fjala pėr Kosovėn dhe Ballkanin.
• Ne besojmė se udhėheqja politike dhe publike tė Kosovės duhet tė kundėrshtojė me forcė ndarjen e veriut, e cila nė formėn e saj de facto ishte produkt i spastrimit etnik tė shqiptarėve nė Mitrovicė nga Beogradi tė mbėshtetura paramilitarėve pas luftės. Pėrveē kėsaj, nuk ka nevojė pėr tė krijuar njė entitet tė veēantė pėr pjesėn veriore, kur shumica e serbėve tė Kosovės (80.000 nga 120.000) jetojnė nė Mitrovicėn jugore dhe pjesė tė tjera tė Kosovės.
• udhėheqja politike e Kosovės duhet tė sfidojė pėrpjekjet e Beogradit pėr tė marrė mbėshtetjen ndėrkombėtare pėr planin e saj "Ahtisaari Plus", i cili kėrkon pėr tė avancuar statusin e serbėve nė veri, duke krijuar njė entitet autonom politik, ndėrsa ajo shkel tė drejtat njerėzore dhe qytetare tė shumicės shqiptare popullsia nė jug tė Serbisė-Preshevė, nė Medvedje, dhe Bujanoc.

Ruaj "republikėn"

Qė nga viti 1986, Lidhja Qytetare Shqiptaro Amerikane, nėn udhėheqjen e Joseph DioGuardi dhe Shirley Cloyes qe nga nė vitin 1994), ka bėrė njė kontribut tė rėndėsishėm nė promovimin e tė drejtave tė njeriut dhe kombėtare tė popullit shqiptar nė Ballkan dhe nė mbarė botėn. Ne do tė vazhdojmė tė punojmė pėr zgjidhjen e ēėshtjes kombėtare shqiptare dhe pėr paqe dhe stabilitet afatgjatė nė Evropėn Juglindore. Edhe njė herė, Kosova ėshtė bėrė problemi mė i madh dhe sfidė pėrballet kombin tonė. Ne shpresojmė se shqiptarėt nė tė gjithė botėn do tė kontribuojnė kohėn e tyre, talentet profesionale, dhe burime pėr tė ndihmuar tė shpėtuar "Republikėn" e Kosovės.
Bordi i Drejtorėve

Perkethimin e bera me ndimen e nje programi computerik !
Nuk esht perfekt por mund te kuptohet permbajtja.
_______________________________
Shum perfekt..I nderuar Shpati pershendes,vertet paske bere nje pune te madhe...M'lejo te te Falinderoi sinqerisht per mundin qe ke marr ne perkthim lidhur me kerkesen e shtruar nga une ketu pari, ne permbajtje te Artikullit Larte..E qe me siguri per lexuesin/at ketu ne Dardani qe te ken ne gjuhen shqipe...vertet ia vlen te lexohet tani...mos pritoni dhe lexoni sepse qdohere nga diqka mesoni..per mire, dhe per keqe!

flm,me respekt
..Natyra!

Domira
15-03-12, 13:28
Nuk eshte me komplikueshem se kaq se Kosova me pranimin e rikthimit te 1244, pra me vullnet ka pranu te jet province e Serbise. Pra te devalvoje edhe plani i Ahtisarit dhe te pranohet rezuluta 1244. Pikerrisht keshtu thuhet edhe ne Bordin e Lidhjes Qytetare Shqiptaro Amerikane.

Presionet e bashkesise nderkombetare, cilatdo qofshin ato, jane presione diplomatike te cilat kerkojne edhe kunderveprim diplomatik, e qe nuk paraqet prishje te miqesise as me SHBA e as me UE (me te cilin defakto nuk kemi noj aferi ende).

Presioni diplomatik duhet te lexohet, pse jo si mundesi per artikulimin e drejte te kerkesave te shtetit te Kosoves te cilat jane te shprehura permes institucionit me te larte, Parlamentit te Kosoves. Ne kuader te ketij presioni diplomatik siq po quhet, Kosova e ka pase dhe e ka mundesine e shkeqlyeshme qe nepermes te vendimeve qe merr Parlamenti ti shtroje kerkesat e veta karshi Serbise dhe qe te mos heq dore deri ne realizimin e tyre.

Po a ka mundesi me ideale dhe legjitime njekohesisht, se sa Kosova me u ul dhe me shtru kekresat e veta ne bisedime duke pase nje Parlament demokratik - te dale nga zgjedhjet e pranuara, vendimet e se cilit detyrimisht duhet te respektohen kur behet fjale per mbrojtjen e interesit te qytetarit te Kosoves.

Apo ndoshta nuk jane te rastesishme as parregullsite e zgjedhjeve, sepse keshtu me keta te zgjedhur mund te luhet keshtu si po ndodh tani ne bisedimet Kosove-Serbi!

Keto gjana i din gjithkush dhe eshte shume e cuditshme se si qytetaret po heshtin ndaj ketyre deshtimeve dhe gafeve, me perjashtim te disa gazetareve me te guximshem, e te cilat po na kushtojne shum shtrejt!

Domira
15-03-12, 13:41
Nuk eshte me komplikueshem se kaq se Kosova me pranimin e rikthimit te 1244, pra me vullnet ka pranu te jet province e Serbise. Pra te devalvoje edhe plani i Ahtisarit dhe te pranohet rezuluta 1244. Pikerrisht keshtu thuhet edhe ne Bordin e Lidhjes Qytetare Shqiptaro Amerikane.

Presionet e bashkesise nderkombetare, cilatdo qofshin ato, jane presione diplomatike te cilat kerkojne edhe kunderveprim diplomatik, e qe nuk paraqet prishje te miqesise as me SHBA e as me UE (me te cilin defakto nuk kemi noj aferi ende).

Presioni diplomatik duhet te lexohet, pse jo si mundesi per artikulimin e drejte te kerkesave te shtetit te Kosoves te cilat jane te shprehura permes institucionit me te larte, Parlamentit te Kosoves. Ne kuader te ketij presioni diplomatik siq po quhet, Kosova e ka pase dhe e ka mundesine e shkeqlyeshme qe nepermes te vendimeve qe merr Parlamenti ti shtroje kerkesat e veta karshi Serbise dhe qe te mos heq dore deri ne realizimin e tyre.

Po a ka mundesi me ideale dhe legjitime njekohesisht, se sa Kosova me u ul dhe me shtru kekresat e veta ne bisedime duke pase nje Parlament demokratik - te dale nga zgjedhjet e pranuara, vendimet e se cilit detyrimisht duhet te respektohen kur behet fjale per mbrojtjen e interesit te qytetarit te Kosoves.

Apo ndoshta nuk jane te rastesishme as parregullsite e zgjedhjeve, sepse keshtu me keta te zgjedhur mund te luhet keshtu si po ndodh tani ne bisedimet Kosove-Serbi!

Keto gjana i din gjithkush dhe eshte shume e cuditshme se si qytetaret po heshtin ndaj ketyre deshtimeve dhe gafeve, me perjashtim te disa gazetareve me te guximshem, e te cilat po na kushtojne shum shtrejt!

Plani i Ahtisarit si baze mbi te cilen Kosova u shpall si Republike e Pavarur!