Kete:
Grigori I Gjika, princi i katėrt shqiptar nė territoret rumune.

Grigori I Gjika
Grigori I Gjika ishte djali i Gjergj Gjikės, qė sundoi nė Vllahi nė vitet 1660-1664 dhe 1672-1673, si dhe nė Moldavi nė vitet 1672-1673. U bė Princ i Perandorisė sė Shejtė Romake nė vitin 1673. Martohet me Maria Matei Sturdza, me tė cilėn pati tetė fėmijė. Grigori sundoi nė kohėn e trubullirave qė shkaktoi lufta midis Perandorisė Osmane dhe Austrisė. Ai u lidh sė pari me familjen e Cantacuzino-ve, por pastaj u armiqėsua me ta dhe pa u menduar gjatė urdhėroi ekzekutimin e Senechal Constantin Cantazino-s dhe pėrndjekjen e tė gjithė familjes sė tij. Me kėtė veprim Grigori mori mbi vete urrejtjen e fisnikėve vendės.
Pas humbjes sė otomanėve nė Leva, Grigori kėrkoi fillimisht strehim nė Poloni dhe pastaj shkoi nė Vjenė, nė pritje tė ndihmės sė austriakėve. Meqenėse shpresat e tij nuk u realizuan shkoi nė Stamboll, ku qėndroi disa vite. Vetėm nė vitin 1672 mundi ta rifitonte fronin.
Gjatė sundimit tė dytė tė Grigorit urrejtja ndaj fisnikėve Contacuzino ishte e hapur. Pas humbjes sė turqėve nė Hotin pėrballė polakėve, Grigori shkoi pėrsėri nė Stamboll. Armiqėsia e kundėrshtarėve tė tij bėri qė tė humbasė fronin dhe tė vdesė nė vitin 1674.
Grigori pėrmendet se ndėrtoi disa kisha nė Dambofita, kishėn e Jos-it, kishėn e Shėn Ionit nė Bukuresht, kuvendin Fedelesiou nė Valcea. Fėmijėt e Grigorit I Gjika, ndėr tė cilėt edhe Matei, vazhduesi i linjės sė trashėgimisė, jetuan gjatė gjithė kohės nė Stamboll, nė mjedisin greko-levantin tė lagjes sė pasur kristiane tė Fanarit. Martesa e Mateit me Ruxandra Mavrocordat-in, vajzėn e tė plotfuqishmit Alexander Mavrocordati, Dragoman i madh i Portės sė Lartė e futi Matein nė rrethet e larta fanariote dhe lehtėsoi karrierėn politike tė tij e tė pasardhėsve.
Literatura
Rezachevici, Constantin, Enciclopedia domnilor romāni. Cronologia critică a domnilor din Ţara Romānească şi Moldova: a. 1324 - 1881, vol 1, Secolele XIV-XVI, Editura Enciclopedică, Bucureşti, 2001
2. Paul Cernovodeanu, La Famille Ghika - court historique. Online at Ghika.net
3. Nathalie Clayer, Origins of Albanian nationalism, Karthala, Paris, 2007