Kein Macromedia Flashplayer? Klick bitte hier!
Dardania.de
Kethu Mbrapa   Dardania.de > Bota Shpirtėrore > Mėsime nga Kurani
Emri
Fjalėkalimi
Mėsime nga Kurani Besimtarėt myslimanė mblidhen nė kėtė forum pėr tė diskutuar dhe ndarė me njėri-tjetrin mėsimet fetare dhe experiencat e tyre tė jetės.



Pėrgjigju
 
Funksionet e Temės Shfaq Modėt
Vjetėr 20-02-13, 09:29   #1
Dardanesha
 
Avatari i Dardanesha
 
Anėtarėsuar: 09-07-12
Postime: 3,813
Dardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėm
Gabim Re: Titulli: Re: Titulli: Re: Titulli: Re: Titulli: Zoti jashtėtokėsor???

Citim:
Postimi origjinal ėshtė bėrė nga Artisti Shiko postimin
analizojmė pak

Kush ėshtė Ai ?

A do tė thotė kjo pyetje se "Allahu" ėshtė Ai?

Nėse po, atėherė e paska shkruar njeriu Kuranin apo ndonjė Engjull.

Po ta kishte shkruar "Allahu", do tė thoshte Unė i krijova.

Pastaj, kush ėshtė Ne?

"Allahu me engjuj" apo ata qė e kanė shkruar Kuranin kanė lėshuar shiun.



.


Pyetja:

Pse kur Allahu i Lartėsuar flet pėr veten e Tij nė Kuran nganjėherė e pėrdor njėjėsin, nganjėherė shumėsin? P.sh.: “Ne e zbritėm Kuranin”; “Ne krijuam qiejt” etj.



Pėrgjigja:

Falėnderimet i takojnė Allahut, paqja dhe bekimet e Tij qofshim mbi tė dėrguarin e Tij Muhamed, mbi familjen, shokėt dhe tė gjithė ata qė ndjekin rrugėn e tij deri nė Ditėn e Gjykimit.

Kurani ka zbritur nė gjuhėn e pastėr arabe, Allahu i Lartėsuar thotė: “Me gjuhė tė kulluar arabe.” Shuara, 195. Dhe ajo ēfarė pėrmban Kurani nga shprehjet tė gjitha janė forma qė janė tė pėrdorshme nė kėtė gjuhė. Prandaj edhe pėrdorimi i shumėsit nė formėn qė juve bėni pyetje ėshtė e njohur dhe e pranuar. Ky stil nė gjuhėn arabe pėrdoret nė shenjė madhėrimi, respekti dhe nderi. Dhe kjo nuk ėshtė veēanti e gjuhės arabe, por edhe nė gjuhė tjera ėshtė e njohur kjo formė e tė shprehurit. Allahu e di mė sė miri.



Alaudin Abazi


__________________
Mos prano therrimet. Zoti te ka bere FEMER ...JO MILINGONE!!!
Dardanesha Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Nyje Interesante
Vjetėr 20-02-13, 17:38   #2
Artisti
 
Avatari i Artisti
 
Anėtarėsuar: 16-05-05
Postime: 6,480
Artisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėmArtisti i pazėvėndėsueshėm
Gabim Titulli: Re: Titulli: Re: Titulli: Re: Titulli: Re: Titulli: Zoti jashtėtokėsor???

Citim:
Postimi origjinal ėshtė bėrė nga Dardanesha Shiko postimin
Pyetja:

Pse kur Allahu i Lartėsuar flet pėr veten e Tij nė Kuran nganjėherė e pėrdor njėjėsin, nganjėherė shumėsin? P.sh.: “Ne e zbritėm Kuranin”; “Ne krijuam qiejt” etj.



Pėrgjigja:

Falėnderimet i takojnė Allahut, paqja dhe bekimet e Tij qofshim mbi tė dėrguarin e Tij Muhamed, mbi familjen, shokėt dhe tė gjithė ata qė ndjekin rrugėn e tij deri nė Ditėn e Gjykimit.

Kurani ka zbritur nė gjuhėn e pastėr arabe, Allahu i Lartėsuar thotė: “Me gjuhė tė kulluar arabe.” Shuara, 195. Dhe ajo ēfarė pėrmban Kurani nga shprehjet tė gjitha janė forma qė janė tė pėrdorshme nė kėtė gjuhė. Prandaj edhe pėrdorimi i shumėsit nė formėn qė juve bėni pyetje ėshtė e njohur dhe e pranuar. Ky stil nė gjuhėn arabe pėrdoret nė shenjė madhėrimi, respekti dhe nderi. Dhe kjo nuk ėshtė veēanti e gjuhės arabe, por edhe nė gjuhė tjera ėshtė e njohur kjo formė e tė shprehurit. Allahu e di mė sė miri.



Alaudin Abazi

Ėshtė e njohur qė moti, qė muslimanėt i kutpojnė gjėrat nė mėnyrė keqore dhe nuk guxojnė tė mendojnė vet.

Hiqu Alaudinit ti, tregom qysh e kupton ti shkrimin e mėsipėrm.

Kush ėshtė Ai dhe kush janė Ne.


Pikė e kuqe e nėnvizuar
__________________
Te jesh i Sinqert,do te thote:
Edhe shokun me te ngusht,
duhet ta kritikosh
---kur e ka keq----
Artisti Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 21-02-13, 06:50   #3
Kercovari
 
Anėtarėsuar: 20-09-04
Vendndodhja: Zuerich/ch
Postime: 15,792
Kercovari e ka pezulluar reputacionin
Dėrgo mesazh me anė tė MSN tek Kercovari
Gabim Re: Zoti jashtėtokėsor???

Sč kam per detyre te humbe kohe me ty mbase kam pune me me rendesi.nuk e kam per detyre as te beje bukurshkrime dhe drejtshkrime mbase per mua s`je asgje pervec nje Rapgap i rrugeve...dhe qe eshte me keqja nje injorant i cili s`di se ku e kan vendin temat dhe pyetje qe i zgjedhin filmat fantastik nuk i ka ne vete Kurani,prandaj kujdes;

Kurani shihet nga muslimanėt si fjala e Zotit, ashtu si nė Kishėn Katolike buka dhe vera tė bekuara gjatė njė meshe shihen si prezenca e Jezu Krishtit, si Zot dhe njeri.

Kete e ka thene i krishteri Christopher Howse nje deshmi se jo te gjith e urrejn e Kuranin si shqiptaret katolik dhe nuk thone te gjithe se Koperniku nuk ka studjuar arabet,dhe te gjithe e dine se Kurani nuk ka perkthim ne asnje gjuhe ne shkalle deri ne ruajtje te origjines po as ne shqip,prandaj le te mos habis termi Ai.

Kerkoj ndjes stafit qe e solla kete shkrim pa perkthim ne mungese te kohes.
Mesiguri Artisti nese nuk e njeh gjuhen shqipe ndoshta del ne kry me gjuhen gjermane..te shpresojm:

Mit Koranübersetzung bezeichnet man den Versuch der inhaltlichen Wiedergabe des Koran in einer anderen Sprache als dem Original – dem Arabischen. Eine wirkliche Übersetzung in andere Sprachen ist nach Ansicht islamischer Theologen jedoch unmöglich, da jede Übersetzung zugleich eine Interpretation sei. Dazu sagt der Korantext über sich selbst: „Er ist es, der die Schrift auf dich herabgesandt hat. Darin gibt es (eindeutig) bestimmte Verse (w. Zeichen) – sie sind die Urschrift – und andere, mehrdeutige." (Sure 3, Vers 7 Übersetzung Rudi Paret). Daher wird das Studium des Korans im arabischen Originaltext empfohlen.
Das Wort „Koran" hat – je nach Gebrauch – zwei Bedeutungen. Im deutschen Sprachgebrauch bezeichnet „der Koran" den Text an sich, auch in seinen Übersetzungen. Für viele Muslime hingegen ist das Wort „Koran" oder „Qur'an" reserviert für den arabischen Urtext; eine Übersetzung ist so automatisch nicht mehr der Koran. Eine Übersetzung wird von ihnen als „Erläuterung des Qur'an-Textes" oder „Bedeutung des Koran" bezeichnet. Dies kann beim Leser, der einen Korankommentar oder eine Übersetzung sucht, zu Irritationen führen.

http://de.wikipedia.org/wiki/Koran%C3%BCbersetzung

II

Die islamische Astronomie des Mittelalters blieb bei einem geozentrischen Weltbild, entwickelte dieses aber gegenüber dem ptolemäischen System weiter. Ein Grundprinzip dabei war, dass Bewegungen gleichförmig auf Kreisbahnen erfolgen, bzw. durch Zusammensetzungen von gleichförmigen Bewegungen auf Kreisbahnen beschrieben werden sollten. Insbesondere der Äquant, ein fiktiver Punkt, mit dessen Hilfe in der Epizykeltheorie des Ptolemäus nichtgleichförmige Bewegungen erklärt werden sollten, wurde dabei als problematisch angesehen:
Der persisch-muslimische Wissenschaftler Nasir ad-Din at-Tusi (1201–1274) löste dieses und andere Probleme im ptolemäischen System durch die Entwicklung der Tusi-Paare. Durch die Kombination zweier Kreisbewegungen, wobei ein Kreis auf der Innenseite des anderen abrollt, können damit auch komplizierte Planetenbewegungen, z. B. angenäherte Ellipsenbewegungen beschrieben werden.
Der Wissenschaftler Mu'ayyad ad-Din al-Urdi (ca. 1250) entwickelte das Urdi-Lemma.
Ibn asch-Schatir (1304–1375) löste in seiner Abhandlung Kitab Nihayat as-Sulfi Tashih al-Usul die Notwendigkeit eines Äquanten auf, indem er einen zusätzlichen Epizykel einführte, was vom ptolemäischen System (in derselben Weise wie später auch Copernicus) abwich. Ibn al-Shatir schlug ein System vor, welches approximativ geozentrisch war, nachdem trigonometrisch bewiesen wurde, dass die Erde nicht den Mittelpunkt des Universums darstellte.
al-Urdis Verbesserungen der Epizykel wurde später im Kopernikanischen Modell benutzt, zusammen mit dem Urdi-Lemma und dem Tusi-Paar.


http://de.wikipedia.org/wiki/Heliozentrisches_Weltbild


Erst das 15. und 16. Jahrhundert brachte allmählich eine Wende. Wissenschaftler begannen ihren Verstand zu gebrauchen, um die Dinge, die sie sahen, zu erklären.
Nikolaus Kopernikus (1473-1543) studierte die z. T. aus dem Arabischen übersetzten Schriften der alten Griechen und veröffentlichte (erst in seinem Todesjahr !) die Theorie, nach der die Himmelskörper Kugeln sind, die Sonne im Mittelpunkt des Universums steht und die Erde und die Planeten sich um die Sonne drehen (heliozentrisches Weltbild). Er vermutete aber kreisförmige Bahnen, weshalb seine Berechnungen nicht ganz mit den Beobachtungen übereinstimmten.

http://www.planetenlehrpfad-marburg.de/html/geschichte.html
__________________
Diellin,vetėm tė marrėt mundohen
tė mbulojn me shoshė....

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Kercovari : 21-02-13 nė 06:56
Kercovari Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 21-02-13, 10:35   #4
Dardanesha
 
Avatari i Dardanesha
 
Anėtarėsuar: 09-07-12
Postime: 3,813
Dardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėm
Gabim Re: Zoti jashtėtokėsor???

Per ata qe po ja fusin kot :



Ate qe e udhezon Allahu, nuk ka kush ta humbe, ate qe Allahu e le te humbur, nuk ka kush ta udhezoje...
__________________
Mos prano therrimet. Zoti te ka bere FEMER ...JO MILINGONE!!!

Herėn e fundit ėshtė Redaktuar nga Dardanesha : 21-02-13 nė 10:36
Dardanesha Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 21-02-13, 17:13   #5
Zanzi/M
mire ....
 
Avatari i Zanzi/M
 
Anėtarėsuar: 12-01-10
Vendndodhja: Prishtine
Postime: 1,776
Zanzi/M e ka pezulluar reputacionin
Gabim Titulli: Re: Zoti jashtėtokėsor???

Citim:
Postimi origjinal ėshtė bėrė nga Dardanesha Shiko postimin
Per ata qe po ja fusin kot :



Ate qe e udhezon Allahu, nuk ka kush ta humbe, ate qe Allahu e le te humbur, nuk ka kush ta udhezoje...
Eshte mire ta pranosh qe "Allahu" nuk i klasifikon njejt burrin dhe gruan, jo vetem ne udheheqje mirepo edhe ne trajtim fizik, sepse burrit i jep te drejten qe ta rraf gruan, e detyron gruan qe te mos refuzoj burrin qe te bej sex me te.






.
__________________
Shėlbimi i Hyjit u ėshtė dėrguar popujve joēifutė. Ata do ta dėgjojnė.
Zanzi/M Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Vjetėr 21-02-13, 17:27   #6
Dardanesha
 
Avatari i Dardanesha
 
Anėtarėsuar: 09-07-12
Postime: 3,813
Dardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėmDardanesha i pazėvėndėsueshėm
Gabim Re: Titulli: Re: Zoti jashtėtokėsor???

Citim:
Postimi origjinal ėshtė bėrė nga Zanzi/M Shiko postimin
Eshte mire ta pranosh qe "Allahu" nuk i klasifikon njejt burrin dhe gruan, jo vetem ne udheheqje mirepo edhe ne trajtim fizik, sepse burrit i jep te drejten qe ta rraf gruan, e detyron gruan qe te mos refuzoj burrin qe te bej sex me te.



.
Ajete:“Ato (gratė) kanė tė drejta sikurse edhe obligime tė njohura, tė arsyeshme (bil-maruf) nė bashkėshortėsi, e burrave u takon njė pėrparėsi ndaj tyre.” (El-Bekare, 228)

Se pėr ēfarė pėrparėsie ėshtė fjala, All-llahu na bėn me dije kėtė nė vargun kur’anor: “Burrat janė pėrgjegjės, udhėheqės, mbrojtės dhe mbajtės tė grave (kavvamune alen-nisa), ngase All-llahu e ka krijuar njėrėn palė prej tyre tė shquhet mbi tjetrėn dhe sepse ata shpenzojnė nga mjetet e tyre tė jetesės (pėr t’i mbajtur ato).” (En-Nisa, 34) (Nga Advaul-bejan, Esh-Shenkiti)

Komentimi i kėtij vargu tė kaptinės En-Nisa: “Burrat janė pėrgjegjėsit e grave…” d.m.th. janė pėrgjegjės pėr t’i detyruar ato tė respektojnė obligimet ndaj All-llahut dhe t’u largohen tė kėqijave, dhe sė dyti pėrgjegjės pėr tė furnizuar ato me ushqim , veshmbathje dhe vendbanim.

Pastaj pėrmenet shkaku qė i bėn burrat pėrgjegjės pėr gratė: “…Ngase All-llahu e ka krijuar njėrėn palė prej tyre tė shquhet mbi tjetrėn dhe sepse ata shpenzojnė (pėr to) nga mjetet e tyre tė jetesės.” Pra, pėr shkak se Zoti i ka shquar burrat mbi gratė. Kjo shquarėsi mund tė shikohet nga disa aspekte: tė gjithė pejgamberėt kanė qenė burra, shumė forma tė adhurimeve janė tė veēanta pėr ta, si xhihadi, namazi i xhumasė etj., mė tutje, Zoti i ka veēuar ata me logjikė, vetėpėrmbajtje, qėndresė, durim, vetėkontroll qė nuk gjindet te gratė, si dhe ata i sigurojnė familjes nevojat jetėsore. Nga kjo kuptohet se burri ėshtė si pėrgjegjės dhe zotėri pėr gruan e tij, ndėrsa ajo si rob. Prandaj funksioni i tij ėshtė tė kryejė atė detyrė qė All-llahu ia la amanet. Ndėrsa funksioni i gruas ėshtė tė respektojė dhe t’i bindet Zotit dhe burrit tė saj. (Nga Tefsirus-sadi)


Njė vėrejtje nė lidhje me interpretimin e shprehjes "bil-maruf" qė pėrmendet nė ajetin e lartėcituar:

Burri ka tė drejta dhe obligime ndaj gruas ashtu siē ajo ka tė drejta dhe obligime ndaj burrit. Kėto obligime dhe tė drejta i pėrcakton adeti aktual nė vendin dhe kohėn pėrkatėse. Do tė thotė se ato ndryshojnė varėsisht nga koha, vendi, rrethanat, personat dhe tradita. Nga kjo kuptohet se furnizimi me nevojat jetėsore, ushqim, veshje, vendbanim etj., si dhe marrėdhėniet seksuale janė bil-maruf, tė obliguara nė martesė pakushtimisht, ndėrsa kushtet rreth tė cilave biejnė nė ujdi bashkėshortėt janė gjithashtu tė obliguara tė pėrmbushen, pėrveē atyre qė janė tė kundėrshtueshme me Sheriatin (ato qė e legjitimojnė haramin, apo e ndalojnė hallallin). (Nga Tefsirus-Sadijj, El-Bekare, 228)

“اoni jetė tė mirė me to! Nė qoftė se keni ndjenja mospėlqimi ndaj tyre (duroni), se mund tė ndodhė qė ju tė mos pėlqeni ndonjė gjė, ndėrsa All-llahu nėpėrmjet saj sjell tė mira tė shumta.” (En-Nisa, 19)

Hadithe

Njė njeri pyeti Pejgamberin (paqa e All-llahut qoftė mbi tė): “O i Dėrguar i All-llahut! Cili ėshtė obligimi ynė ndaj grave tona?” Ai iu pėrgjigj: “Ta ushqesh kur tė ushqehesh; ta veshėsh kur tė vishesh; mos ta goditėsh nė fytyrė; mos t’ia shashė fytyrėn dhe mos ta braktisėsh jashtė shtėpisė.” (Ahmedi nė Musned, Ebu Davud, Ibėn Maxhe, Hasen)

“…Mos ta goditėsh nė fytyrė…”, sepse nė tė janė tė vendosura shumica e shqisave, si dėgjimi, shikimi e tjerat dhe mund tė dėmtohen, dhe sė dyti sepse ėshtė simboli i bukurisė dhe i dinjitetit tė njeriut.

“…Mos t’ia shashė fytyrėn…” Pra, mos iu drejto me fjalė ofenduese, si pėr shėmbull: Zoti tė shėmtoftė; Ta nxiftė fytyrėn, e tė ngjashme. Mos e shaj dhe mos i thuaj ēfarė nuk i pėlqen tė dėgjojė.

Nga kėto udhėzime tė Pejgamberit mėsojmė se personaliteti i gruas duhet tė nderohet dhe mos tė poshtėrohet duke iu drejtuar me fjalė fyese. Pejgamberi (paqa e All-llahut qoftė mbi tė) ishte shembull i burrit tė mirė dhe shembull se si nderohet gruaja, si respektohet mendimi i saj dhe si durohen gabimet e saja. Duhet ta dimė se poshtėrimi i gruas sjell rezultate negative. Njė autore shkruan: “Nderimi i gruas ėshtė nga qėshtjet mė tė rėndėsishme. Gruaja e cila ndjen se ėshtė e dobėt dhe e poshtėruar mėson turli gjėra tė kėqia tė cilat mund t’i praktikojė, si rrenėn, tradhėtinė, dyftyrėsinė e tė tjera.” Nė anėn tjetėr, poqė se nderojmė personalitetin e saj, e ruajmė dinjitetin e saj, me kėtė ne e forcojmė personalitetin e saj dhe e bėjmė fuqi energjike tė pėrballojė vėshtirėsitė nė rrugėn e saj. Falė nderimit qė ia ka siguruar burri, ajo mposht dobėsinė e saj, prandaj nuk mashtrohet dhe nuk rrėshqet nė humnerat e liga dhe tė gabuara.

“…Mos ta braktisėsh jashtė shtėpisė…” Do tė thotė nė praktikimin e fjalės sė All-llahut: “…Sa pėr ato gra pėr tė cilat ju shihni sjellje tė gabuar, nė fillim i qortoni, (pastaj) mos pranoni tė flini me to…” (En-Nisa, 34) nuk duhet tė braktisen duke u larguar nga shtėpia, bile as nga dhoma, por nga vargu i cituar kuptohet se fjala ėshtė tė braktisen marrėdhėniet seksuale me tė. Nė kėtė fshehen urtėsi tė shumta, prandaj mendo mbi kėtė.

“Tė drejtėt nė Ditėn ringjalljes do tė jenė nė vendqėndrime tė larta tė ndritshme nė tė djathtė tė Dorės sė Bamirėsit tė pėrgjithshėm (Err-RRahman). Ata janė tė cilėt janė tė drejtė nė udhėheqje, tė drejtė me gratė e tyre dhe nė gjithēka iu ėshtė lėnė nė pėrgjegjėsi.” (Muslimi dhe tė tjerėt)

Ibėn Abbasi ka thėnė: “Unė dėshiroj tė zbukurohem pėr gruan, ashtu siē dėshiroj qė ajo tė zbukurohet pėr mua.”




Pjesė nga libri: Tuhfetul-arus
__________________
Mos prano therrimet. Zoti te ka bere FEMER ...JO MILINGONE!!!
Dardanesha Nuk ėshtė nė linjė   Pėrgjigju Me Kuotė
Pėrgjigju


Anėtarėt aktiv qė janė duke parė kėtė Temė: 1 (0 Anėtarėt dhe 1 Guests)
 

Rregullat E Postimit
You may not post new threads
You may not post replies
You may not post attachments
You may not edit your posts

BB code is ON
Figurinat Janė ON
Kodi [IMG] ėshtė ON
Kodi HTML ėshtė OFF



Hyrja | Chat | Diskutime | Muzik Shqip | Poezi | Lojra | Kontakt


1999 - 2014 Forumi Dardania

Te gjitha kohėt janė nė GMT +1. Ora tani ėshtė 14:25.
Powered by vBulletin Version 3.8.7
Copyright ©2000 - 2025, Jelsoft Enterprises Ltd.